{"id":11237,"date":"2022-01-28T19:15:11","date_gmt":"2022-01-28T10:15:11","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=11237"},"modified":"2022-01-28T19:15:13","modified_gmt":"2022-01-28T10:15:13","slug":"rede-koligasaun-agrikultura-governu-tenke-uza-oje-2022-ho-didiak-no-hakbiit-povu-duni","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2022\/01\/28\/rede-koligasaun-agrikultura-governu-tenke-uza-oje-2022-ho-didiak-no-hakbiit-povu-duni\/","title":{"rendered":"Rede Koligasaun Agrikultura: Governu Tenke Uza OJE 2022 Ho Didi\u2019ak no Hakbiit Povu Duni"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen Joselina dos Santos<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Koligasaun Agrikultura Timor-Leste ne\u2019eb\u00e9 envolve organizasaun sosiedade siv\u00edl, grupu agrikultura, grupu ema ho difisi\u00e9nsia, set\u00f3r privadu, grupu feto iha agrikultura, organizasaun juventude, LGBTI, grupu kooperativa inklui movimentu sosi\u00e1l no grupu sira seluk ne&#8217;ebe iha interese atu dezenvolve set\u00f3r agrikultura, no promove set\u00f3r ekonomia produtivu ne&#8217;ebe sustent\u00e1vel\u00e9l no inkluzivu iha Timor-Leste.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha Press Konfer\u00e9nsia ne&#8217;e, Porta voz Koligasaun Agrikultura, husi Grupu The Corner Store Network Baguia, Dionisia Guterres Ramos Gusm\u00e3o hateten Koligasaun Agrikultura ho rede HASATIL iha momentu ne&#8217;e, nafatin louva ba agrikult\u00f3r hotu, grupu prosesador kiik sira, grupu artezenatu sira no grupu hotu ne&#8217;ebe kontinua hala&#8217;o atividade ekonomia kriativu sira iha rai laran. Maski iha Timor-Leste grupu sira ne&#8217;e kontinua enfrenta dezafiu no problema oin-oin iha set\u00f3r ekonomia produtiva sira, maibe koligasaun enkoraja ita boot sira atu labele lakon esperansa hodi kontinua hala&#8217;o servisu nafatin.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Iha proposta inisiu OJE 2022 ne&#8217;ebe governu submete ba Parlamentu Nasion\u00e3l ho montante Biliaun $1.675. Hafoin debate iha plen\u00e1ria membru parlamentu konsege propoin tan proposta hamutuk 165. Proposta hirak ne&#8217;e tuir mai aprova husi deputadu sira ne&#8217;ebe f\u00f3 implikasaun ba tetu OJE 2022 nian aumenta to&#8217;o biliaun $1.949,&#8221;<\/em> dehan porta voz iha sede HASATIL, 28\/01<\/p>\n\n\n\n<p>Nia dehan situasaun ne&#8217;e obriga governu tenke kontinua foti osan liu husi fundu Petrol\u00edferu Biliaun $1.311 boot liu RSE (Rendimentu Sustentav\u00e9l Estimadu), Pratika ne&#8217;e kontinua f\u00f3 amiasa boot ba sustentabilidade fundu Petrol\u00edfero. Parte seluk, dezenvolvimentu set\u00f3r produtivu sira nafatin la hetan prioridade husi governu iha OJE 2022 hodi asegura sustentabilidade ekonomia povu kiik sira nian.<\/p>\n\n\n\n<p>&#8220;Relasiona ho OJE 2022 ne&#8217;ebe Prezidente da Rep\u00fablika promulga iha loron 3, janeiru tuir ami nia observasaun no analiza nafatin seidauk f\u00f3 prioridade ba set\u00f3r agrikultura no set\u00f3r produtivu sira seluk,&#8221; sira informa.<\/p>\n\n\n\n<p>Koligasaun Agrikultura hato\u2019o rekomendasaun liu husi deklarasaun konjunta, no kontinua bolu atensaun maka&#8217;as ba Governu, Parlamentu Nasional, Prezidente da Rep\u00fablika no p\u00fabliku katak, Governu tenke uza osan povu nian iha OJE 2022 ho didi&#8217;ak no hakbiit duni povu nian, hadi&#8217;a problema malnutrisaun, inseguransa ai-han, hamenus kiak iha rai laran, liu husi promove no dezenvolvimentu setor agrikultura, ind\u00fastria kiik transformadora sira, kooperativa agrikultura, peska no peku\u00e1ria, tanba set\u00f3r hirak ne&#8217;e mak f\u00f3 oportunidade no fornese kampu servisu ba ema barak.<\/p>\n\n\n\n<p>Investe no promove agrikultura familiar ne&#8217;ebe eziste nanis ona iha ita nia rain, Agrikultura familiar bazeia ba rekursu lok\u00e1l sira, hanesan matenek lok\u00e1l, fini lok\u00e1l, no pr\u00e1tika agrikultura ne&#8217;ebe di&#8217;ak ba ekolojia no haforsa ekonomia familia. Governu tenke proteje familia agrikult\u00f3r atu sira labele monu ba lasu kompa\u00f1a boot sira, liu husi sistema sira ne&#8217;ebe halo agrukult\u00f3r sira tenke depende ba fini \u00edbrida, adubu k\u00edmiku no pestisida k\u00edmiku sira.<\/p>\n\n\n\n<p>Dezenvolve no hadi&#8217;ak infra-estrutura iha niv\u00e9l Suku to&#8217;o Aldeia hodi haforsa komunidade sira liu husi harii irrigasan eskalaun kiik ne&#8217;ebe fornese bee ba uma kain sira hodi halo toos, kuda modo, hakiak animal iha trmpu ne&#8217;ebe laiha udan. Apoiu no suporta konservasaun agrikultura, re-florestasaun no konaservasaun bee matan atu kontinua fornese bee ba komunidade iha tempu bailoron naruk. Hadi&#8217;a estrada no ponte sira to&#8217;o nivel aldeia atu komunidade iha asesu nafatin ba merkadu.<\/p>\n\n\n\n<p>Membru koligasaun agrikultura sira mak HASATIL, La\u2019o Hamutuk, PERMATIL, UNAER \u2013 Ermera, Oxfam iha Timor-Leste, Ra\u2019es Hadomi Timor-Oan, Alumni Parlamentu Foin sa\u2019e Timor-Leste (APFTL), Kdadalak Sulimutuk Institute (KSI), Mata Dalan Institute, Grupu Bee salin, Grupu Hatajo, Timor Leste Organic Fertilizer (TILOFE), FBN, Forum Juventude Defisi\u00e9nsia Ermera, EAMO, Youth for Blue Action Development Initiative no Membru Koligasaun sira seluk.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Joselina dos Santos Koligasaun Agrikultura Timor-Leste ne\u2019eb\u00e9 envolve organizasaun sosiedade siv\u00edl, grupu agrikultura, grupu ema ho difisi\u00e9nsia, set\u00f3r privadu, grupu feto iha agrikultura, organizasaun juventude, LGBTI, grupu kooperativa inklui movimentu sosi\u00e1l no grupu sira seluk ne&#8217;ebe iha interese atu dezenvolve set\u00f3r agrikultura, no promove set\u00f3r ekonomia produtivu ne&#8217;ebe sustent\u00e1vel\u00e9l no inkluzivu iha Timor-Leste. Iha [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":11238,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-11237","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11237","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11237"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11237\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11239,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11237\/revisions\/11239"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11238"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11237"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11237"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11237"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}