{"id":12598,"date":"2022-04-12T21:05:29","date_gmt":"2022-04-12T12:05:29","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=12598"},"modified":"2022-04-12T21:05:29","modified_gmt":"2022-04-12T12:05:29","slug":"agrikultor-sir-iha-kairui-hasoru-problema-konaba-irrigasaun-governu-presiza-hadia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2022\/04\/12\/agrikultor-sir-iha-kairui-hasoru-problema-konaba-irrigasaun-governu-presiza-hadia\/","title":{"rendered":"Agrikult\u00f3r Sir Iha Kairui Hasoru Problema Konaba Irrigasaun, Governu Presiza Hadi\u2019a"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen Santina Lucia da Costa <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Xefe Suku Kairui, Postu Administrativu Laleia Munis\u00edpiu Manatutu, Roberto Ximenes hato\u2019o preokupasaun katak, problema boot ne\u2019eb\u00e9 agora daudaun komunidade Kairui hasoru maka Irrigasaun, komunidade sira labele halo natar\u00a0 tanba Irrigasaun aat.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p>Ba asuntu Neon Metin halo entrevista ho Xefe Suku, Roberto Ximenes informa katak problema kona-ba irrigasaun ne\u2019e, problema ne\u2019eb\u00e9 maka\u2019as los iha suku Kairui, tanba komunidade sira iha ne\u2019e agora menus ai-han tanba Irrigasaun ladi\u2019ak, ita iha natar, maib\u00e9 Irrigasaun ladi\u2019ak entaun labele halai natar.\u201d Hateten, Xefe Suku Kairui, Roberto Ximenes iha Postu-Administrativu Laleia, Munisipiu Manatutu, Foin lalais ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p>Xefe Suku Kairui, Roberto Ximenes, informa, Natar iha Suku Kairui hamutuk 170 Hektares maka abandonadu tanba Irrigasaun ladi\u2019ak, husi 170 hektares ne\u2019e hela de\u2019it ona 40 Hektares mak sei halai, sira seluk ne\u2019e laiha ona, komunidade sira hodi forsa ke\u2019e rasik ne\u2019e bee sei tama, maib\u00e9 bailoron bee labele tama iha natar, entaun banhira koileta rendimentu ne\u2019e menus tanba bee labele tama.<\/p>\n\n\n\n<p>Roberto dehan natar sira ne\u2019e la halo balun komesa husi tinan 1999 to\u2019o agora, ne\u2019e problema husi erosaun, mota mak sobu.<\/p>\n\n\n\n<p>Xefe Suku Kairui husu ba kandidatu Prezidente Republika ne\u2019eb\u00e9 mak eleitu,&nbsp; Irrigasaun ne\u2019e tenki hadia hotu, tanba natar sira ne\u2019e mak uluk f\u00f3 han FALINTIL sira, agora sira hotu boot ona lakohi atensaun.<\/p>\n\n\n\n<p>Autoridade Lok\u00e1l ne\u2019e realsa tan katak, durante ne\u2019e, Hatama ona Proposta no liuhusi enkontru hato\u2019o tiha ona ba Minist\u00e9riu Agrikultura no Peskas (MAP), maib\u00e9 laiha resposta.<\/p>\n\n\n\n<p>Roberto Prezidente Republika labele koalia niv\u00e9l aas , labele koalia kona-ba kooperasaun lalika tan, Prezidente Republika tenki garantia estabilidade, no asesu ba agrikult\u00f3r sira. Prezidente Republika ne\u2019eb\u00e9 ukun povu mak povu hamlaha ne\u2019e Prezidente tur la metin, ne\u2019eb\u00e9 Prezidente Republika tenki koalia ho governu investe iha agrikultura.<\/p>\n\n\n\n<p>Entertantu Xefe Suku Kairui ne\u2019e m\u00f3s akresenta tan katak, Tenki haree m\u00f3s iha fasilidade, infranstrutura, Edukasaun, saude, bee-moos ba area ne\u2019eb\u00e9 seidauk asesu, no Eletrisidade.<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cAgora eletrisidade uluk ne\u2019e ahi lakan di\u2019ak, maib\u00e9 monta tiha prepagu ema ense beibeik pulsa kalan rua hanesan ahi la lakan, hau lahatene nia problema ne\u2019e iha ne\u2019eb\u00e9. Povu Kairui maioria konsumu bee perfurasaun.\u201d <\/em>dehan, Autoridade Lok\u00e1l.<\/p>\n\n\n\n<p>Suku Kairui iha aldeia Hitu (7) mak hanesan, Bia-Ba\u2019e, Corohoco, Hatu-Karau, Rai-Bu, Rai-Mea, Wai-Nunu no Watu-Sili. Total populasaun iha Suku Kairui hamutuk 2138.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Santina Lucia da Costa Xefe Suku Kairui, Postu Administrativu Laleia Munis\u00edpiu Manatutu, Roberto Ximenes hato\u2019o preokupasaun katak, problema boot ne\u2019eb\u00e9 agora daudaun komunidade Kairui hasoru maka Irrigasaun, komunidade sira labele halo natar\u00a0 tanba Irrigasaun aat.\u00a0 Ba asuntu Neon Metin halo entrevista ho Xefe Suku, Roberto Ximenes informa katak problema kona-ba irrigasaun ne\u2019e, problema ne\u2019eb\u00e9 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":12600,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-12598","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12598","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12598"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12598\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12601,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12598\/revisions\/12601"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12600"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12598"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12598"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12598"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}