{"id":18213,"date":"2024-03-18T22:24:45","date_gmt":"2024-03-18T13:24:45","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=18213"},"modified":"2024-03-21T23:34:04","modified_gmt":"2024-03-21T14:34:04","slug":"komunidade-karungulau-no-fatukama-la-asesu-bee-moos-maria-no-fidelia-kuru-bee-iha-ramos-horta-nia-uma-oin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2024\/03\/18\/komunidade-karungulau-no-fatukama-la-asesu-bee-moos-maria-no-fidelia-kuru-bee-iha-ramos-horta-nia-uma-oin\/","title":{"rendered":"Komunidade Karungulau no Fatukama La Asesu Bee Moos, Maria no Fidelia: Kuru Bee iha Ramos Horta Nia Uma Oin"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong><em>Reportajen Adroaldo, Joselina, Joanina, Agustinha &amp; Filomena<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komunidade Metiaut en jer\u00e1l no sira mak hela iha parte foho leten, hanesan aldeia Karungulau no Fatukama, inklui komunidade aldeia Lenuk-hun hosi Suku Camea balun mak hela hosi parte refere susar asesu bee-moos tanba sira laiha fontes hodi hetan bee-moos mak besik sira nune\u2019e sira hotu hakat ba kuru bee-moos ne\u2019eb\u00e9 Prezidente Ramos-Horta oferese iha nia rezid\u00e9nsia Metiaut, durante tinan naruk nia laran ona.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komunidade Metiaut, Maria Antonia, hosi Aldeia Karungulau, Suku Metiaut hato\u2019o sira nia preokupasaun bee-moos ne\u2019eb\u00e9 sira enfretan durante ne\u2019e katak, sira oras ne\u2019e da-dauk kuru hela bee iha Prezidente Ramos-Horta nian durante tinan naruk ona.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cDadersan ami lori masa barak kuru kedas, lokraik ami fo fali tempu ba ema seluk. Bee sai dader-san to&#8217;o lokraik. Ami lori masa 30 ou 40 ho ha\u2019u nia oan na\u2019in rua mak kuru bee, maun servisu tiha. Prezidente (Ramos-Horta) mak la fo bee, ami uma-kain hirak ne\u2019e sosi (tau hamutuk) osan hamutuk lori hola de\u2019it bee ense iha tanki boot rua iha estrada ne\u2019eba hotu mak ami ba lalin.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan, sira hader sedu lori masa ba ense kedas loraik fo fali tempu ba ema seluk, meiu-dia la bele ba ona tanba ema deskansa ba han. Maria Antonia iha oan na\u2019in rua, ida tinan 8, ida tinan 13, sira bai-bain kuru bee lori te\u2019in, fase ropa, hariis, uja to&#8217;o loron 3 ou 4 foin hotu, tanba bee matan ida de\u2019it, Prezidente Ramos-Horta mak fo tanba sira iha ne\u2019eba komprende malu, s\u00e9 mak ba uluk husik nia mak ense, la hadau malu.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cMensajen ba governu, ami nia nesesidade mak bee de\u2019it, ami hato&#8217;o hotu ba Xefe Suku mas to&#8217;o agora rezultadu laiha, ami sente los ba bee de\u2019it, ba buat hotu-hotu ami la araska ida.\u201d <\/em>Maria Antonia dehan, sira araska uluk kedas, no sira hela iha ne\u2019eba kleur ona maib\u00e9 la asesu ba bee-moos.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia bai-bain ba kuru bee lori masa barak no lalin ho masa haat de\u2019it lae tolu. \u201cBa ha\u2019u lori masa 30, ha\u2019u uja to&#8217;o loron haat mak ha\u2019u ba fali, ami la ba lor-loron ida, uja hotu tiha mak ba dala ida tanba kolen.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komunidade Metiaut seluk, Fidelia de Jesus hosi Aldeia Fatukama, Suku Metiaut konfesa mos, <em>\u201ciha ami nia hela fatin ne\u2019e bee la iha, ami kuru iha Prezidente (Ramos-Horta) nian de\u2019it tinan barak ona, uja ba haris, fase ropa, te\u2019in, fase bikan, bee laiha entaun ami ba kuru fali iha sira balu jaga iha apartment ne&#8217;e, ba mos kuru subar de\u2019it, ema kalo hetan security sira sai ona, ne\u2019e ami la kuru ona.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cAmi hela iha ne\u2019e kleur ona, ami iha ne\u2019e la hetan bee tinan barak ona, ami hela iha leten la&#8217;o tun mai besik, ami kuru bee iha ne\u2019e lor-loron, dader-san, meiu-dia, loraik.\u201d<\/em> Nia hato\u2019o ba Neon Metin.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fidelia hatete, sira kuru iha Prezidente Ramos-Horta nia hela fatin de\u2019it, bee la fo dada ba uma. Komunidade barak mak ba kuru iha ne\u2019eba, feto, mane kuru hotu de\u2019it inklui mos labarik, se bee la iha sira tuur hein de\u2019it. Nia hatutan, estudante sira mos ba kuru iha ne\u2019eba, antes sira ba eskola, kuru tiha bee mak sira ba eskola.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cKuru bee lor-loron sente kolen, sente araska tanba mesak, kuru bee fase ropa, maun kuru maib\u00e9 tempu hotu tanba nia servisu.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sorin seluk Komunidade Lenuk-Hun ida hosi Suku Kamea, Francisco Jose Baros, dehan, sira bee laiha entaun sira ne\u2019eb\u00e9 iha apartment mak ajuda fali bee ba sira, la fo barak maib\u00e9 fo lima liter ida ou rua ba hemu de\u2019it, ne\u2019e la&#8217;os fulan ida rua lae maib\u00e9 tinan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cTanba bee ne\u2019e dada hela mai iha estrada husi Metiaut nian ne\u2019e atu ba Cristo Rei maib\u00e9 atu sa\u2019e rai lolon labele mai ami atu uja, bee ne\u2019e bee mai kala dala ruma iha hela sorin ne\u2019e tanba otel barak ne\u2019eb\u00e9 sira mak gasta bee barak entaun ami labele hetan ona, ami hanesan servisu hela ba malae mak sira fo lima liter rua ou haat ba lori hemu, ami kuru ne\u2019e foin da-dauk Prezidenti sa\u2019e ne\u2019e mak fo bee mai ami, hanesan iha Prezidente nia uma oin ne\u2019e fo mai ami labarak hanesan masa sanulu sira ne\u2019e, nia la fo barak mai ami ida.\u201d <\/em>dehan Francisco  iha \u00e1rea Metiaun nian.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan, sira laran metin hela ba bee matan ida iha foho hun mak besik sira mais sira sa\u2019e ba lahetan tanba animal mak estraga. Bee ne\u2019e sira uza iha tempu udan tanba mai boot, se bai-loro ona laiha. Ba problema ne\u2019e hato\u2019o ona ba Xefe Suku no sira haree atu dada bee uza sanyo maib\u00e9 la sa\u2019e tanba dook liu, tanba ne\u2019a mak oras ne\u2019e sira susar hela ba bee-moos. Nia dehan, SAS rasik mos seidauk haree konab\u00e1 ida ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cLabarik sai eskola nunka see atu deskansa, laiha deskansa, araska la halimar sa, ita hare ita nia oan ita hanoin hela, familia seluk nia oan dala ruma sai eskola mai hetan han sei estuda, nusa ita nia oan mai la hetan deskansa, servisu boot ba bee ida ne\u2019e de\u2019it ne\u2019e terus liu. Iha uma ha\u2019u nia oan sira ne\u2019e mak ba kuru bee ho nia ama. Ha\u2019u iha oan na\u2019in 6, boot na\u2019in rua ne\u2019e ba kuru bee lalin lori mai tau iha mota ninin Prezidente nian ne\u2019e, nia alin sira ne\u2019e ba lalin. Loron laiha deskansa, ita hanoin sira maib\u00e9 ita nia moris mak hanesan ne\u2019e ona, ita haree ba ema seluk nia moris la hanesan ho ami nia moris.\u201d<\/em> Nia sente triste.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia husu ba governu atu tau matan ba sira liu-liu dada bee-moos besik sira nia uma. <em>\u201cGovernu ida ne\u2019eb\u00e9 tuur ona iha leten tenki tau matan ba ami ida susar ne\u2019e, ami presija liu-liu mak bee de\u2019it, ba hahan laiha problema, mas bee ne\u2019e mak tenki ser tau matan mai ami povu.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">sorin seluk nia hato\u2019o konaba konservasaun bee mak halo besik sira dehan, Organizasaun PERMATIL ke&#8217;e debu mas to&#8217;o agora kuda ai-oan la moris hotu ho hada teras iha mota laran. PERMATIL hamatuk ho komunidade sira seluk halo iha 2023 ne\u2019e, tempo udan bee tabun hamutuk iha debu ne\u2019e mas to&#8217;o udan para nia maran fila-fali.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ba ezij\u00e9nsia bee-moos komunidade nian ne\u2019e, Xefi Suku Metiaut, Mateus Inacio da&nbsp;Costa, hatete, konab\u00e1 problema bee-moos ne\u2019e la\u2019os agora mak ko\u2019alia, ami ko\u2019alia ona mais to\u2019o agora nafatin la iha rezultadu, liu-liu komunidade sira ne&#8217;eb\u00e9 hela iha rai-hun ne&#8217;e bee laiha, sa&#8217;e ba fatin turizmu Cristo Rei mos bee susar, tanba bee ladun to\u2019o iha ne\u2019eba.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cHusi dalan ninin sira ne&#8217;e maioria restaurante lubuk ida no komunidade balun uza sanyo entaun ita nia maluk sira ne&#8217;eb\u00e9 kbiit laiha atu sosa sanyo ne&#8217;e susar atu hetan bee-moos, entaun labele halo buat ida tanba sira ne&#8217;e osan iha rasik atu hola, s\u00e9 ita ko\u2019alia buat ne\u2019e mak sei hamosu problema entre ha&#8217;u ho komunidade.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lider lokal ne\u2019e hato\u2019o ona problema bee-moos ne&#8217;e Diret\u00f3r SAS hosi Postu nomos telefone direita mais to&#8217;o agora laiha resposta. <em>\u201cLalika ba tan komunidade, iha sede suku rasik mos susar ba bee, bainhira iha atividade ruma iha Suku ami tenke husu ajuda ba komunidade ne&#8217;eb\u00e9 hela besik atu bele hala\u2019o atividade.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Xefe Suku hatete, iha suku sira identifika kompa\u00f1ia balun fura hela bee, nune&#8217;e husu ajuda ba sira atu mai haree maib\u00e9 to&#8217;o agora la mosu. Tuir loloos fo multa tanba Sede Suku nu&#8217;udar estadu nian sira husu atu fura bee maib\u00e9 sira lakohi maib\u00e9 kompa\u00f1ia sira buka benef\u00edsiu no sira rasik viola lei no lakoi kondena.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan, komunidade sira ne&#8217;eb\u00e9 laiha kbiit, sira tau osan hamutuk hodi sosa bee depois ba fahe ba malu. Ho ida ne&#8217;e mak komunidade hamutuk ho autoridade hato&#8217;o ona pedidu mais to&#8217;o agora seidauk asesu ba bee-moos. SAS hatan katak ne&#8217;e kompet\u00e9nsia sira nian nune&#8217;e sira sei halo observasaun entaun bainhira los mak sira bele asesu ba bee.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cHa&#8217;u rasik mos bee laiha, entaun bainhira ha&#8217;u atu ba servisu ruma tenke husu komunidade sira f\u00f3 bee oi-tuan mak ha&#8217;u foin haris atu ba. Suku ne&#8217;eb\u00e9 husi Prezidente Rep\u00fablika no Eis Primeiru Ministru de\u2019it bee laiha ona, sa tan komunidade sira seluk, ne&#8217;ebe husu ba governu da-sia tau prioridade ba bee-mos tanba bee moos ne&#8217;e importante ba ema nia moris.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hosi sorin Sosiedade Sivil nian, Diretor HAK (Hak Asasi dan Keadilan) Feliciano da Costa Ara\u00fajo, hato\u2019o mos kestaun sira liga ho bee-mos katak,HAK iha tinan lubuk ida ona servisu mos ba iha asuntu bee-moos, sira koopera hamutuk ho Water Aid iha 2018 atu halo kampa\u00f1a, liu-liu advokasia, oins\u00e1 estadu ne&#8217;e rasik liu-hosi governu bele tau sira nia konsiderasaun ba iha alokasaun orsamentu, no iha duni rezultadu pozitivu hatudu mak sira konsidera hasa&#8217;e orsamentu jeral estadu (OJE).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan, agora iha obst\u00e1kulu balu ne&#8217;eb\u00e9 estadu enfrenta liu-liu mak mudansa iha estrutura governu desde 2012 ho estabelesimentu insitituisaun, ba Sekret\u00e1riu Estadu, muda fali ba Diresaun Nasional, husik de\u2019it Diretor Jeral.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fila mai fali estabelese fali Bee Timor-Leste hanesan Empreza P\u00fablika (BTL.EP), ida ne&#8217;eb\u00e9 atu bele tulun liu-liu fornese bee ba ita nia komunidade. Kestaun ida Bee-moos ne&#8217;e wainhira estabelese tiha BTL ne&#8217;e nia konsentrasaun ne&#8217;e ba iha \u00e1rea Urbana.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c1rea rural iha mak sira bolu dehan Servisu Munisipal \u00c1gua Saneamentu e Ambiente (SMASA), agora komplikadu oi-tuan, tanba SMASA nia intervensaun ba iha \u00e1rea rural ho aj\u00e9nsia International sira. BTL ne&#8217;e hela de&#8217;it ba iha Urbana, ita ko\u2019alia karik iha Dili laran. Ida ne&#8217;e mak sai hanesan obst\u00e1klu ida iha mudansa estrutura iha governu no ida ne\u2019e presiza haree.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cSMASA tenke tama iha ESTATAL nia okos, iha Autoridade Munisipal, tanba Autoridade Munisipal ne&#8217;e iha Minist\u00e9riu ESTATAL, BTL tenke tama iha Obras P\u00fabliku nian, dala ruma ema ida-idak halo ni-nian. Wainhira estabelese BTL ne&#8217;e garantia katak 2030 ema hotu-hotu liu-liu sidadaun Timor bele ona atu asese bee-moos.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cHa&#8217;u nia preokupasaun mak ne&#8217;e, asesu bee-mos ne&#8217;e ka lae, bee ne\u2019e kualidade ho nia sabor ne&#8217;e di&#8217;ak hanesan ita ko\u2019alia kona-ba bee-mos ne&#8217;e signifika ida ne&#8217;eb\u00e9 ho sabor di&#8217;ak ho kualidade di&#8217;ak la\u2019os ema ida-idak bor konforme ema ida-idak nia hakarak, se ema kanaliza bee ida mak ita ba tesi konforme ita nia hakarak ida ne&#8217;e ita presiza eduka maluk sira, se maluk sira hetan ona bee oras ida, ne\u2019eb\u00e9 la uza bee ne&#8217;e tenke taka atu nune&#8217;e ema seluk bele hetan.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Liu hosi BTL, E.P, wainhira estabelese, sira komesa monta ona hanesan meteran para kontrola ita nia uza ne&#8217;e, tanba Empreza P\u00fablika nia buka ona atu jere fila-fali situasaun ne\u2019e iha Timor laran. Iha parte ida ita presiza mos jere situasaun iha ita nia bairu rasik, agora ita bele dada to&#8217;o iha uma.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan, autoridade iha nia pap\u00e9l impotante atu kontrola nia populasaun, ema ida mai hela iha Suku ne&#8217;e nia mai hosi ne&#8217;eb\u00e9, nia hela iha ne&#8217;eb\u00e9, mai atu halo sa\u00edda, ida ne&#8217;e tenke hatene ona oins\u00e1 mak asesu ba ida ne&#8217;e, se populasaun mak aas, ne&#8217;e nia nesesidade aumenta aas liu tan. Ema ida uza bee ba loron ida ne&#8217;e litru hira, se karik balu mak domina ona fatin ne&#8217;e, dadersan nia lori masa barak entaun ema seluk la bele hetan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Iha \u00e1rea rural ita bele haree ema lalin ho dist\u00e1nsia 1 ka 3 Km dook, situasaun sira hanesan ne&#8217;e lamentavel tebes, klaru katak estadu iha dever atu fornese neseseidade bee-mos ba nia komunidade.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jere jestaun rekursu ne&#8217;e rasik, ita koko identifika iha \u00e1rea ida ne&#8217;eb\u00e9 mak populasaun ka iha fatin refere ita presiza atu bele fornese nesesidade hanesan bee ida ne&#8217;e b\u00e1ziku, ne&#8217;e relevante tebes. Ema sidadaun iha direitu atu asesu ba bee liga mos ho direitus umanus. Ita presiza ona atu halo <em>assessment<\/em> ruma para oins\u00e1 fornese asis\u00e9nsia sira ne&#8217;e ita tenke mai ho dadus.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cOinsa atu f\u00f3 mos prioridade ba fatin ida ne&#8217;eb\u00e9 agora dadaun araska bee, presiza halibur rekursu, estadu la bele senti katak, nia mesak de&#8217;it mak atu halo buat ida ne&#8217;e, signifika katak ita iha aj\u00e9nsia, doador, kompa\u00f1ia oins\u00e1 mak ita atu aproxima ho sira para kontribui.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Governu iha konfiansa ida ne&#8217;e liu-liu ba jestor bee, agora dadauk ita mai fila-fali ona Sekret\u00e1riu Estadu, iha dadus duni ona oins\u00e1 atu halo intervensaun ba asuntu sira hanesan ne&#8217;e, \u201cha&#8217;u fi&#8217;ar katak iha nia mandatu ne&#8217;e kuandu retama ne&#8217;e rezultadu ruma tenke hatudu, ami nia rekomenda mak ne&#8217;e, iha vontade, komitmentu, halo koperasaun oins\u00e1 atu f\u00f3 asist\u00e9nsia liu-liu ba bee ba iha komunidade sira.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Diretor ne\u2019e mos husu ba maluk komunidade sira respeitu ba fasilidade ida ne&#8217;eb\u00e9 estadu ka governu sira fornese ona, ita hotu-hotu tau matan ba, sente hanesan ita nian, ita mos presiza respeitu maluk sira seluk, asesu bee ne&#8217;e igual la bele atu domina liu.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Entretantu hosi makaer-ukun liga ho problema bee-moos, Minist\u00e9riu Obras P\u00fablika, lidera reuniaun inter-ministerial hodi ko\u2019alia konab\u00e1 asuntu bee-moos, governante ne\u2019e sei fo orientasaun ba Sekret\u00e1riu Estadu Eletrisidade, \u00c1gua no Saneamentu atu forma ekipa ida para hodi haree oins\u00e1 bee ne\u2019e bele reorganiza ho didi\u2019ak hodi nune\u2019e bele fornese bee-moos to\u2019o ba ema hotu-hotu nia uma.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cKona-ba bee-moos ne\u2019e ita la\u2019os la iha bee, ita iha bee barak, maib\u00e9 bee seidauk organiza ho didi\u2019ak no bee barak maka soe de\u2019it, tamba ne\u2019e ita presija forma ekipa integradu ida para bele haree hotu servisu sira ne\u2019e ligadu ho bee-mos,\u201d<\/em>\u00a0dehan Ministru Obras P\u00fablika, Samuel Mar\u00e7al<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Governante ne\u2019e hatete, problema bee-moos ne\u2019eb\u00e9 dadaun ne\u2019e enfrenta, la\u2019os iha MOP nian de\u2019it, maib\u00e9 problema ne\u2019e interligadu ho minist\u00e9riu relevante sira seluk, ne\u2019eb\u00e9 marka prezensa iha reuniaun ida ne\u2019e, tanba ne\u2019e presija iha koordenasaun servisu hodi rezolve problema bee-moos iha terit\u00f3riu Timor laran.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kona-ba fundus, Ministru Obras P\u00fablika afirma, tau ona osan iha kada minist\u00e9riu, dadaun ne\u2019e presija de\u2019it servisu ekipa, fundus ba bee-moos ne\u2019e Governu investe ona iha Bee Timor-Leste (BTL.E.P), liu hosi Programa Nasion\u00e1l Dezenvolvimentu Suku (PNDS).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Governante ne\u2019e akresenta, problema bee-moos iha Timor laran tomak inklui Dili barak mak saidauk asesu bee-moos, hanesan fatores ida kontribui ba moras oi-oin.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cNe\u2019e mak iha nonu governu ita hakarak entre ministerial ida halo kordenasaun lidera husi Ministru Obras P\u00fablika, BTL nu\u2019udar iha ministru nia okos para halo kodernasaun di\u2019ak para ita halo jestaun, halo konstrusaun para oferese bee kualidade di\u2019ak ba ita nia inan-aman sira.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nune\u2019e ita servisu ba rai no povu ida ne\u2019e tenki halo kordenasaun di\u2019ak entaun presiza kuida di\u2019ak bee matan tanba bee importante ba ema no balada, tenik nia.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cEspera l\u00edder komunit\u00e1riu kolabora hamutuk ho inan-aman sira nune\u2019e iha konsi\u00e9nsia hodi kuida bee, nune\u2019e bainhira uma kain ida-idak hetan ona bee-moos entaun kuida rekursu tanba bee ne\u2019e importante nune\u2019e labele estraga torneira no kanu sira.\u201d<\/em>&nbsp;Nia fo hanoin.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Enkuantu tuir dadus hosi World Bank, bee iha zona kosteira Timor-Leste nian depende ba bee rai-okos hanesan rekursu natural ida importante tantu iha zona rurais hanesan mos hanesan mos \u00e1rea urbana. Bee rai-okos reprezenta 60% resin ba abastesimentu (fahe bee) anual bee ba agrikultura, ind\u00fastria no dom\u00e9stika nian.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rekursu bee iha Timor-Leste iha pot\u00e9nsia boot hodi dezenvolve maib\u00e9 enfrenta dezafius balu hanesan, \u00e1rea kaptasaun bee ne\u2019eb\u00e9 kle\u2019an, eskoamentu sedimentu ne\u2019eb\u00e9 oi-oin hafoin akontese inundasaun, no klima munsoen tr\u00f3piku ne\u2019eb\u00e9 maran no bokon (\u00famidu).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cKombinasaun entre variabilidde ne\u2019eb\u00e9 aas no jestaun ne\u2019eb\u00e9 ladi\u2019ak halo fontes\/rekursu bee vulner\u00e1vel liu. Hanesan mos \u00e1rea sira seluk, menus informasaun no dadus. Ho mudansa klim\u00e1tika projeta sei impaktu negativu konab\u00e1 estaun bee iha Timor-Leste.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Aumenta previstu ba intensidade vulnerabilidade udan, aumenta n\u00edvel tasi sa\u2019e, iha posibilidade fo presaun ba fontes bee rai-okos no bee rai leten, liu hosi aumentu risku bee sa\u2019e (inundasaun) no rai maran. Timor-Leste vulner\u00e1vel ba rai maran, no parte norte balun bai-bain akontese menus bee iha tempu bai-loro. Asesu ba bee-moos sai hanesan problema ba parte balu, iha ne\u2019eb\u00e9 mudansa klim\u00e1tika no tesi ai (desflorestasaun) ho eskala boot ne\u2019eb\u00e9 kontribui ba halakon ho hamaran fontes bee.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Adroaldo, Joselina, Joanina, Agustinha &amp; Filomena Komunidade Metiaut en jer\u00e1l no sira mak hela iha parte foho leten, hanesan aldeia Karungulau no Fatukama, inklui komunidade aldeia Lenuk-hun hosi Suku Camea balun mak hela hosi parte refere susar asesu bee-moos tanba sira laiha fontes hodi hetan bee-moos mak besik sira nune\u2019e sira hotu hakat ba [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":18214,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-18213","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18213","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18213"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18213\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18236,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18213\/revisions\/18236"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18214"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18213"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18213"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18213"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}