{"id":18610,"date":"2024-05-11T08:19:44","date_gmt":"2024-05-10T23:19:44","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=18610"},"modified":"2024-05-11T08:19:46","modified_gmt":"2024-05-10T23:19:46","slug":"dili-dialogue-forum-ppn-hau-mos-garante-hodi-defende-liberdade-imprensa-iha-tl","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2024\/05\/11\/dili-dialogue-forum-ppn-hau-mos-garante-hodi-defende-liberdade-imprensa-iha-tl\/","title":{"rendered":"Dili Dialogue Forum, PPN: Ha\u2019u m\u00f3s Garante Hodi\u00a0 Defende Liberdade Imprensa Iha TL"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen David da Costa<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>Iha Dili Dialogue Forum ne&#8217;eb\u00e9 maka Konsellu Imprensa (KI) Timor-Leste organiza ho Tema &#8220;Papel Midia Hasoru Krize Ambiental &#8220;Tema ne&#8217;e, nu&#8217;udar kontinuasaun husi tema Loron Mundial Liberdade Imprensa tinan 2024, kona &#8211; ba &#8220;Imprensa ba Planeta&#8221;. <\/em>Prezidente Parlamentu Nasion\u00e1l (PPN) iha nian pozisaun katak sei no defende liberdade Imprensa iha Timor-Leste.<\/p>\n\n\n\n<p>Prezidente Parlamentu Nasion\u00e1l (PPN) Maria Fernanda Lay, hateten, iha Loron Mundial Liberdade Imprensanian selebra iha loron 3&nbsp; maio, exatamente semana ida liu b\u00e1 ona. Loron Mundial Liberdade Imprensa nian konvida ema hotu atu hanoin kona-ba desafu global boboot sira agora daudaun no kona-ba profssional informa\u00e7\u00e3o sira-nia import\u00e2nsia, hodi esklarese, hodi defende liberdade Imprensanian no liberdade de expressaun, iha mundo ho inserteza barak liu ba beibeik ne\u2019eb\u00e9 hamosu perigu mesmu ba demokrasia sira ne\u2019eb\u00e9 metin loos.<\/p>\n\n\n\n<p>Tuir Organiza\u00e7\u00e3o das Na\u00e7\u00f5es Unidas (ONU) nia liafuan, Imprensa livre nu\u2019udar \u201cfatuk base\u201d ba sosiedade demokr\u00e1tka sira hodi luta hasoru desinformasaun no konforme ema&nbsp; hatene, Loron Mundial Liberdade Imprensa nian, ne\u2019eb\u00e9 komemora desde tinan ruanulu liub\u00e1 ho apoiu husi ONU, ho nia&nbsp; objetvo maka \u201cSelebra princ\u00edpios fundamentais liberdade&nbsp; jornalismo nian no hametin&nbsp; Governo sira-nia kompromisiu&nbsp; ba jornalista sira no ba&nbsp; liberdade hodi hala\u2019o sira-nia profss\u00e3o\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00f3 imprensa ida ne\u2019eb\u00e9 livre no&nbsp; independente tebes, nu\u2019udar&nbsp; \u201cquarto poder\u201d, mak bele sai mahein hodi garante sidadaun&nbsp; sira-nia direitos e liberdades,&nbsp; serbisu iha xefe de Estado, Parlamentos no Tribunais nia sorin.<\/p>\n\n\n\n<p>Tanba Iha 2023,&nbsp; iha ranking ida ho nasaun 180, Timor-Leste mosu iha&nbsp; pozisaun n\u00famero 10 kona-ba Liberdade Imprensa nian, konforme ONG \u201cRep\u00f3rteres&nbsp; Sem Fronteiras\u201d, no ida-ne\u2019e halo Timor-Leste laran-ksolok tebe.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ha\u2019u hakarak hatete momoos iha ne\u2019e dala ida tan katak\u00a0 pozisaun Parlamento Nacional metin, no ha\u2019u m\u00f3s garante\u00a0 ha\u2019u-nia empe\u00f1u rasik, hodi\u00a0 defende liberdade meios de Komunikasaun nian iha Timor-Leste. Bainhira ha\u2019u assume knaar nu\u2019udar PPN\u00a0 iha ju\u00f1o 2023, ha\u2019u m\u00f3s assume dala\u00a0 ida kompromisiu metin ba integridade no ba kredibilidade no ha\u2019u defende maka\u2019as liberdade de expressaun nu\u2019udar\u00a0 direito fundamental iha ita-nia demokracia nurak, direitu ida ne\u2019eb\u00e9 labele halakon duni &#8221; <\/em>dehan PPN\u00a0 Fernanda Lay, Iha nia Diskursu The Dili Dialogue Forum, iha Salaun Multifunsaun GMNTV Bebora, Sexta 10\/05.<\/p>\n\n\n\n<p>Media nia responsabilidade hodi aumenta p\u00fabliku nia Konsci\u00eancia, liuliu iha sira nia komunidade, kona-ba tema&nbsp; hirak-ne\u2019eb\u00e9 importante tebes agora ne\u2019e daudaun boot liu ba beibeik bainhira haree mundo hakat lailais atu b\u00e1 monu iha rai-naruk klim\u00e1tiu.<\/p>\n\n\n\n<p>Rai-naruk klim\u00e1tlu ida-ne\u2019e infelizmente agora la\u2019\u00f3s ona buat ida aat ne\u2019eb\u00e9 ambientalista radikal imagina de\u2019it hodi hata\u2019uk p\u00fabliku, maib\u00e9&nbsp; ne\u2019e situasaun real ne\u2019eb\u00e9 konfirma husi eventos&nbsp; klim\u00e1tikus extremos no kalamidade oioin ne\u2019eb\u00e9 akontece barak liu ba beibeik no sobu buat barabarak. Exemplo husi mudansa klim\u00e1tka hirak-ne\u2019e maka inundasaun boot ne\u2019eb\u00e9 haterus povu foin fulan kotuk,iha abril, depois de 2023 sai nu\u2019udar tinan&nbsp; manas liu hotu ne\u2019eb\u00e9 ema regista tiha ona no durante ne\u2019e mosu situasaun temperatura manas demais no bailoro naruk aat tebes.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha d\u00e9kada ikus ne\u2019e, ho temperatura m\u00e9dia ne\u2019eb\u00e9 sa\u2019e ho maneira ne\u2019eb\u00e9 halo ita ta\u2019uk, la iha regiaun seluk iha mundo ne\u2019eb\u00e9 terus hanessan regiaun \u00c1sia-Pac\u00edfku, ho inundasaun barak, no anin boboot inklui kiclone no tufaun, no ameasa tusunami dala hira, tuir \u00c1sia-Pacifco Disaster Report iha 2023, no tempo ne\u2019eb\u00e9 sei iha oportunidade atu aumenta regiaun nia resili\u00eancia agora ba dakona.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Hasa\u2019e ema nia konsci\u00eancia kona-ba ambiente agora importante liu ba beibeik,tanba \u00e1rea besik tasi, estado sira-ne\u2019eb\u00e9 ilha, hanessan ita-nian, no sira-nia ecossistemas, nom\u00f3s bem-estar ba gerasaun agora daudaun no aban-bainrua nian hetan ameasa ne\u2019eb\u00e9 besik akontece no la kleur sei la bele resolve ona, no razaun principal ba ida-ne\u2019e maka impakto humano ba meio ambiente,&#8221; <\/em>nia esplika.<\/p>\n\n\n\n<p>Tanba ne\u2019e urgente ema hotu nia kompromisu hodi protege planeta no hodi hamenos konsequ\u00eancia aat husi gestaun recursos la efsiente durante tempo barak, no atu promove desenvolvimento ne\u2019eb\u00e9 sustent\u00e1vel tebes. PPN m\u00f3s fiar katak iha kontexto ne\u2019e Media nia papel fundamental&nbsp; tebetebes, liuliu se jornalista sira-ne\u2019eb\u00e9 informado, imparsial no la hakru\u2019uk ba ema terceiros sira nia interfer\u00eancia, barak nia denuncia interesse&nbsp; ekon\u00f3micos no pr\u00e1tka ambiental aat sira ne\u2019eb\u00e9 estraga tan equil\u00edbrio no sustentabilidade fr\u00e1gil husi planeta azul ne\u2019e, no iha for\u00e7a atu motiva populasaun ba pr\u00e1ticas ambientais ne\u2019eb\u00e9 sustent\u00e1vel liut\u00e1n.<\/p>\n\n\n\n<p>Imprensa bele no tenkue hola parte iha esfor\u00e7o ba pr\u00e1tika rigor nian, no jornalista sira devia halo mapa hodi hatudu desafos ambientais ne\u2019eb\u00e9 ema hotu-hotu, la iha excesaun, hassoru, no m\u00f3s f\u00f3-sai informa\u00e7\u00e3o kona-ba solusaun hirak ne\u2019eb\u00e9 dispon\u00edvel, no incentva edukasaun p\u00fablika no partcipasaun s\u00edvika, ba defesa meio ambiente.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Maib\u00e9 ita labele haluha katak iha ita-nia mundo agora sai buat ida baibain de\u2019it bainhira ema f\u00f3-sai informasaun falsa (fake news),\u00a0 liuliu iha redes sociais, no desinformasaun sai buat ida hanessan normal no sai ameasa, ne\u2019eb\u00e9 hata\u2019uk ita, ba informasaun cred\u00edvel, ba demokrasia no ba paz social,&#8221;<\/em> nia Subli\u00f1a.<\/p>\n\n\n\n<p>Tanba ne\u2019e, Media sira m\u00f3s iha funsaun pedag\u00f3gika fundamental hodi informa no eduka populasaun kona-ba questaun ambiental no ecol\u00f3gika sira. Serbissu lisuk ho.insttuisaun legisladora principal, maka Parlamento Nacional, no ho apoio husi parceiros internacionais, ONG no educador sira, no tenke hamutuk, hala\u2019o papel fundamental hodi hassa\u2019e popula\u00e7\u00e3o nia consci\u00eansia ba risco ambiental sira, no hodi promove pr\u00e1tkas ambientais di\u2019ak no hodi aprova, implementa no halekar informasaun kona-ba quadro legal metin no maka\u2019as iha dom\u00ednio ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Importante tebes ita hotu reconhece risco ambiental boot sira ne\u2019eb\u00e9 liuliu estado insular ki\u2019ik oan sira-ne\u2019eb\u00e9 sei iha dalan ba desenvolvimento, hanessan Timor-Leste, hassoru, tanba sira vulner\u00e1vel ba desastre natural sira no ba desafios klim\u00e1tkos, espec\u00edfcos ne\u2019eb\u00e9 estraga biodiversidade, enquanto acontece processo rai sai rai-fuik maran lailais tanba aquecimento global, no m\u00f3s n\u00edvel bee tasi nian sa\u2019e no tasi nia temperatura m\u00e9dia aumenta,&#8221;<\/em> nia hateten.<\/p>\n\n\n\n<p>Nia haktuir, Kona-ba mat\u00e9ria ambiental hakarak f\u00f3 -hanoin katak, iha ninia Programa, IX Governo assume kompromisiu metin ba protesaun ambiental no ba desenvolvimento sustent\u00e1vel iha&nbsp; Nasaun Timor-Leste&nbsp; no atu buka hala\u2019o Objetvos de Desenvolvimento Sustent\u00e1vel (ODS).<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ita tenkue buka solusaun sustent\u00e1vel sira ba ecossistema sira-nia problemas ne\u2019eb\u00e9 haterus ita, inklui economia azul no pol\u00edtca ambiental oioin, no promove formasaun ba jornalista sira kona-ba temas ambientais no incentiva reciclagem nu\u2019udar parte integrante ba solusaun ba res\u00edduo sira-ne\u2019eb\u00e9 recicl\u00e1vel. Ha\u2019u sei la ko\u2019alia naruk tan no, molok ha\u2019u remata, ha\u2019u hakarak agradece Ita -Boot sira nia presen\u00e7a iha ne\u2019e\u00a0 ohin nom\u00f3s Ita-Boot sira nia partsipasaun atva iha discusaun tuir mai tanba hamutuk de\u2019it, ha\u2019u fiar, maka ita sei konsegue hassoru desafiu boot sira iha ita-nia oin no harii futuro di\u2019ak liu ba Timor-Leste, ba ita-nia jovem sira no ba planeta,&#8221;<\/em>nia Afirma.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen David da Costa Iha Dili Dialogue Forum ne&#8217;eb\u00e9 maka Konsellu Imprensa (KI) Timor-Leste organiza ho Tema &#8220;Papel Midia Hasoru Krize Ambiental &#8220;Tema ne&#8217;e, nu&#8217;udar kontinuasaun husi tema Loron Mundial Liberdade Imprensa tinan 2024, kona &#8211; ba &#8220;Imprensa ba Planeta&#8221;. Prezidente Parlamentu Nasion\u00e1l (PPN) iha nian pozisaun katak sei no defende liberdade Imprensa iha Timor-Leste. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":18611,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-18610","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18610","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18610"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18612,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18610\/revisions\/18612"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18611"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18610"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18610"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}