{"id":2041,"date":"2020-02-14T04:31:52","date_gmt":"2020-02-14T04:31:52","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=2041"},"modified":"2020-02-15T09:45:37","modified_gmt":"2020-02-15T09:45:37","slug":"moris-agrikultor-la-fasil-maibe-iha-valor-boot-miguel-hau-la-tane-liman-ba-ema","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2020\/02\/14\/moris-agrikultor-la-fasil-maibe-iha-valor-boot-miguel-hau-la-tane-liman-ba-ema\/","title":{"rendered":"Moris Agrikultor La fasil Maibe Iha Valor Boot, Miguel: Hau La Tane Liman Ba Ema"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Kontributor Bernarda da Costa<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Moris nudar agrikultor identic ho povu maubere, tanba maioria povu maubere nia moris hosi agrikultura hahu hosi beala nia tempu to\u2019o ohin loron.<\/p>\n<p>La hare ba idade, dala barak inan-aman sira ne\u2019ebe komesa ferik no katuas, maibe sira nia knaar nudar agirkultor la ses hosi sira nia isin lolon.<\/p>\n<p>Ida mak Miguel de Jesus Gusmao, moris nudar agrikultor, hakiak animal iha tinan naruk nia laran, ne\u2019ebe ohin loron hatudu valor boot bai ha nia uma laran.<\/p>\n<p>Miguel Moris iha Laleia, Municipio Manatuto iha loron 18 Maio 1949 ho nia fuan sorin Cristina Gusmao la sente koleng hodi halao vida agrikultor, ho nune\u2019e bele sustenta sira nia oan hamutul nain hitu, feto ida no mane neen.<\/p>\n<p>Ba jornalista Miguel konfesa katak halao vida nudar agrikultor hasoru difikuldade barak iha moris, tanba deit atu resolve nesesidade familia nian, ne\u2019ebe ikus mai bele hetan susesu iha moris, maske suses la mai ho matenek, maibe susesu liu hosi vida agrikultor.<\/p>\n<p><em>\u00a0\u201cRezultado husi halai natar ho hakiak animal, mak hau mos eduka oan sira nia eskola, husi banku primaria to\u2019o banku universitario no mos\u00a0 hola\u00a0 motor ida-idak, fahe hotu ba oan sira hodi uza ba eskola\u201d,<\/em> dehan Miguel.<\/p>\n<p>Miguel hatutan susesu ne\u2019ebe nia hetan, hahu hosi karau inan rua, ne\u2019ebe nia hakiak iha kedas tinan 1984 ne\u2019ebe fo jerasaun barak to\u2019o ohin loron.<\/p>\n<p><em>\u201cIha tinan 2016 hau hola karreta truck ida ho folin 17.500, ida ne\u2019e mai husi karau nia folin ne\u2019ebe mak hau fa\u2019an , no husi fali servisu truck ida mak hola tan kareta truck ida, mak hamutuk karreta rua\u201d<\/em> informa Miguel.<\/p>\n<p>Servisu kareta rua nian aumenta tan ho rezultadu natar ne\u2019ebe mak iha, hodi hadia fali uma bo\u2019ot ida ho kuartu 9.<\/p>\n<p>\u201cHau mos servisu hanesan ema agrikultor ida ,maske hau katuas ona, maibe hau sei nafatin forsa hodi hala\u2019o nafatin servisu, tanba hau iha hanoin no prinsipiu katak wainhira hau nia liman ain ne\u2019ebe mak Maromak fo sei kompletu no forsa hela,\u00a0 hau sei latane liman ba ema seluk. Tinan ida hau sempre halai natar kabubu 10,no rezultado ikus husi natar, balun hau fa\u2019an ,no balun rai hodi bele sustenta kabun loron- loron nian\u201d, tenik Miguel.<\/p>\n<p>Lia fuan motivasaun ne\u2019ebe Miguel fahe katak susesu ne\u2019ebe mak ita hakarak, tenke mai ho badinas, tanba bainhira laiha badinas no pasensia maka sucessu sei la mai.<\/p>\n<p>Dalan barak atu hakat ba Roma, agrikultura dalan ida ne\u2019ebe mak hatudu ona valor boot ba ema ida nia moris no kontinua ba uma laran tomak. Vida agrikultor nudar knaar ida ne\u2019ebe fo valor boot ba ema nia moris.<\/p>\n<p><strong><em>*[Bernarda da Costa, hakerek nain nudar estudante UNTL ne&#8217;ebe tuir jurnalismu klinika, Kooperasan entre UNTL-UNESCO. Rezultadu hosi kursu ne&#8217;e mentor publika nia artigu iha Neon Metin]<\/em><\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kontributor Bernarda da Costa Moris nudar agrikultor identic ho povu maubere, tanba maioria povu maubere nia moris hosi agrikultura hahu hosi beala nia tempu to\u2019o ohin loron. La hare ba idade, dala barak inan-aman sira ne\u2019ebe komesa ferik no katuas, maibe sira nia knaar nudar agirkultor la ses hosi sira nia isin lolon. Ida mak [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":2042,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-2041","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-feature"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2041","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2041"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2041\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2064,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2041\/revisions\/2064"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2041"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2041"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2041"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}