{"id":3107,"date":"2020-04-19T14:39:33","date_gmt":"2020-04-19T14:39:33","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=3107"},"modified":"2021-07-24T18:12:51","modified_gmt":"2021-07-24T09:12:51","slug":"covid-19-sufer-taxi-manuel-osan-la-iha-ona-vizinho-mak-fo-hahan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2020\/04\/19\/covid-19-sufer-taxi-manuel-osan-la-iha-ona-vizinho-mak-fo-hahan\/","title":{"rendered":"COVID-19: Sofer Taxi Manuel, Osan La Iha Ona, Vizi\u00f1u Mak F\u00f3 Hah\u00e1n"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen Santina Lucia da Costa<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Estadu Emerj\u00e9nsia tanba COVID-19 ne\u2019e besik fulan ida ona, Manuel da Silva nia osan la iha ona. Hah\u00fa hosi loron Dekretu Governo nian sai, Manuel hah\u00fa kedan sente nia moris sai todan. Agora daudaun nia la iha rendimentu seluk. Nia hakarak atu ba foho (munis\u00edpiu) maib\u00e9 osan m\u00f3s la iha. Vizi\u00f1u ho nia banin mak laran di\u2019ak sei ajuda f\u00f3 netik hah\u00e1n ba nia.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Bainhira Prezidente Rep\u00fablika dekreta Estadu Emerj\u00e9nsia, Manuel da Silva la lori taxi buka pasajeiru ona tanba nia kumpre regra ne\u2019eb\u00e9 mak f\u00f3 sai ona. Tanba nia kumpre lei nia tenke simu moris susar, liuliu nia oan na\u2019in 2 ho fen, sira hotu tenke moris terus ho situasaun estadu emerj\u00e9nsia ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cAntes estadu emerj\u00e9nsia ne\u2019e, ha\u2019u nu\u2019udar kondut\u00f3r ida. Agora ami la halai Taxi, tanba atu halai Taxi m\u00f3s lad\u00fan di\u2019ak, ita tenke ser kumpre ita nia lei, durante ne\u2019e susar, araska tebetebes, buka $1-2 ba labarik nian hah\u00e1n, susubeen m\u00f3s araska, \u201d Manuel da Silva haktuir ba Neon Metin, iha loron 19\/4, fatin Tasi-Tolu.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cAmi triste tanba hah\u00e1n la iha liu, ita moris hanesan supir, agora daudaun atu lori karreta halai buka pasajeiru m\u00f3s ladi\u2019ak, atu ba foho m\u00f3s osan laiha, entaun hakmatek de\u2019it iha ne\u2019e, agora daudaun osan m\u00f3s laiha no hah\u00e1n m\u00f3s laiha,\u201d Manuel hatutan.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Bainhira estadu emerj\u00e9nsia seidauk hah\u00fa Manuel bele hetan netik $25 &#8211; $30 loron ida, fulan ida nia iha salariu $120. Iha tempu estadu emerj\u00e9nsia, semana tolu ona Manuel la iha osan no susar tebes ba nia atu sustenta uma laran.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cDala ruma ami ba banin nia uma iha Golgota, mak banin sira f\u00f3 foos uitoan ami han. Vizi\u00f1u sira m\u00f3s f\u00f3 hah\u00e1n mai ami. Antes estadu emerj\u00e9nsia seidauk implementa ne\u2019e hah\u00e1n iha, tanba ha\u2019u halai Taxi buka pasajeiru. Lori taxi loron ida hetan osan $25-30 dollar, taxi ne\u2019e ema nian, ha\u2019u nia sal\u00e1riu fulan ida $120. Ne\u2019e m\u00f3s atu sustenta fam\u00edlia uma laran m\u00f3s la to\u2019o. Implementa tiha estadu emerj\u00e9nsia ne\u2019e, ha\u2019u la halai taxi, to\u2019o agora. Hah\u00e1n laiha ne\u2019e kuaze semana tolu ona,\u201d Tenik Manuel ba Neon Metin ho matan been nakonu.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Manuel da Silva, ho idade 32, iha fen no oan na\u2019in rua, mane ida, no feto ida. Sira na\u2019in rua sei beb\u00e9 hotu, oan mane iha tinan rua no oan feto tinan ida. Manuel nia fen servisu deit iha uma hodi haree oan sira no nia la\u2019en.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cAgora daudaun labele halo buat ida tanba, ita hotu kumpre regra sira ne\u2019e mak estadu f\u00f3 sai. Agora daudaun hela foos uitoan de\u2019it ona, ne\u2019eb\u00e9 vizi\u00f1u f\u00f3 ne\u2019e. Loron ida ami te\u2019in lata ida de\u2019it hodi f\u00f3 han labarik. Hau ho ferik oan tahan hamlaha de\u2019it, loron ida han dala ida, \u201d dehan Manuel ho oin triste.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Manuel husu ba governu, agora daudaun ita rai Timor afeta m\u00f3s moras surtu COVID-19, governu bele haree sira ne\u2019eb\u00e9 mak hetan ona moras ne\u2019e, maib\u00e9 haree ba ami povu ne\u2019eb\u00e9 agora daudaun halerik hela ba hah\u00e1n.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha momentu sira hanesan ne\u2019e, solidariedade hosi ema seluk importante tebes. Halo hanesan ne\u2019e de\u2019it mak ema bele tulun malu. Manuel ho nia fam\u00edlia hetan tulun hosi nia vizi\u00f1u mak laran di\u2019ak tebes.<\/p>\n\n\n\n<p>Joanico da Costa mak ema laran di\u2019ak ida hodi ajuda nia vizi\u00f1u sira ne\u2019eb\u00e9 mak agora daudaun susar hela ba hah\u00e1n. Nia fo tulun ba sira ne\u2019eb\u00e9 iha difikuldade tebes ba hah\u00e1n.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cSira hanesan vida kondut\u00f3r balun susar tebes, tanba temporariamente sira la lori kareta buka pasajeiru. Sira m\u00f3s kadav\u00e9s ho labarik barak, balun iha na\u2019in 4-5, labarik balun hemu susu been husi loja nian, sira laiha osan, \u201d Joanico konta tuir.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Joanico dehan nia ajuda nu\u2019udar vizi\u00f1u no espera Minist\u00e9riu Koordenad\u00f3r ba Asuntu Ekonomia (MKAE) bele fo tulun lalais.<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cNu\u2019udar sidadaun buat ne\u2019eb\u00e9 ha\u2019u iha sempre ajuda no f\u00f3, espera katak estadu nia planu, liu hosi Minist\u00e9riu Koordenasaun Asuntu Ekonomia (MKAE), hanesan daudaun publika tiha ona iha media, maski sei iha diskusaun, karik bele&nbsp;&nbsp;estadu emerj\u00e9nsia ne\u2019e, governu bele ajuda hah\u00e1n, foos, mina, nesesidade b\u00e1ziku atu nune\u2019e povu lorloron aguenta sira nia nesesidade durante iha estadu emerj\u00e9nsia ida ne\u2019e, \u201d Joanico rekomenda.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Joanico da Costa m\u00f3s informa katak iha uma ka\u2019in tolu, ida mak uma kost, nia osan selu uma kost laiha, entaun ha\u2019u ajuda f\u00f3 kuartu ida ba sira hela proviz\u00f3riu . Hau f\u00f3 tuir buat ne\u2019eb\u00e9 mak hau iha. Joanico mos dehan katak ema sira ne\u2019e estadu nia povu.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cAmi fiar katak, estadu la\u2019os presiza povu nia votu bainhira iha eleisaun tinan lima dala ida, mais estadu presiza ajuda m\u00f3s ai han balun ba ita nia povu iha tempu Estadu Emerj\u00e9nsia ida ne\u2019e. Ita bele hasoru Situasaun COVID-19, maib\u00e9 ita m\u00f3s tenke hatene katak, povu nia preokupasaun hanesan nesesidade importante, keta halo ema seidauk moras kona COVID-19, sira bele mate hamlaha tan estadu emerj\u00e9nsia ida ne\u2019e, \u201d Joanico hato\u2019o nia kritika.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Oras ne\u2019e daudaun governu diskute hela daudaun medida sira atu tulun sidadaun sira hasoru krize COVID-19 ne\u2019e. Governo m\u00f3s diskute hela kona ba posibilidade atu f\u00f3 tulun $100 ba kada uma kain. Ba Manuel da Silva, $100 sei la to\u2019o ba nia ho nia fam\u00edlia, tanba nia osan fulan $120 hodi halai Taxi, maib\u00e9 ne\u2019e m\u00f3s nia dehan la to\u2019o ona.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Sofer transporte p\u00fabliku nian mak iha buka moris hanesan ho Manuel barak tebes. Sira lori Taxi, lori Angguna, lori Mikrolete, no Lori Bis. Sira hotu nia rendimentu depende ba osan ne\u2019ebe mak sira hatama lor-loron. Tuir relat\u00f3riu The Asia Foundation,&nbsp;<em>The Political Economy of Public Transportation in Timor-Leste (2015)<\/em>, hatete katak iha 2014 rejistu tiha ona taxi besik 124 kada fulan, no total bis iha 446, Mikrolete iha 623. Relat\u00f3riu ne\u2019e la hateten kona ba n\u00fameru Angguna no m\u00f3s kareta sira mak tulan sas\u00e1n iha loja sira iha Dili laran. Hosi dadus mak temi ona, bele dehan katak iha sofer transporte p\u00fabliku besik 1500 mak oras ne\u2019e sofre hela ho situasaun estadu emerj\u00e9nsia nian.&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Santina Lucia da Costa Estadu Emerj\u00e9nsia tanba COVID-19 ne\u2019e besik fulan ida ona, Manuel da Silva nia osan la iha ona. Hah\u00fa hosi loron Dekretu Governo nian sai, Manuel hah\u00fa kedan sente nia moris sai todan. Agora daudaun nia la iha rendimentu seluk. Nia hakarak atu ba foho (munis\u00edpiu) maib\u00e9 osan m\u00f3s la iha. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3109,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-3107","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-feature"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3107"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9219,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3107\/revisions\/9219"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}