{"id":3677,"date":"2020-05-20T09:00:29","date_gmt":"2020-05-20T09:00:29","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=3677"},"modified":"2020-05-20T09:00:30","modified_gmt":"2020-05-20T09:00:30","slug":"loron-20-de-maiu-pr-husik-hela-hanoin-klean-tanbasa-mosu-dezafiu-oin-oin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2020\/05\/20\/loron-20-de-maiu-pr-husik-hela-hanoin-klean-tanbasa-mosu-dezafiu-oin-oin\/","title":{"rendered":"Loron 20 de Maiu, PR Husik Hela Hanoin Klean Tanbasa Mosu Dezafiu Oin-oin"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Reportazen Santina Lucia da Costa <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Loron Restaurasaun independensia ba dala 18, povu Timor la selebra tanba iha hela situasaun moras surtu Covid-19 no estadu emerjensia. Iha loron importante refere, Prezidente da Republika, Dr. Francisco Guterres Lu Olo hatoo mesajen deit tuir proposta hosi governu.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Prezidente da Republika hateten \u00a0povu hafoin luta ho terus oin-oin, durante tinan 24 nia laran, komunidade internasion\u00e1l reko\u00f1ese duni Timor-Leste nudar Estadu Soberanu, ne\u2019eb\u00e9 harii iha 28 Novembru 1975.\u00a0 Iha loron 20 Maiu 2002, afirmasaun ba Timor nia identidade nakfilak ba ezers\u00edsiu soberania ho reko\u00f1esimentu internasional. Tanba hetan reko\u00f1esimentu ne\u2019 e,\u00a0 Timor-Leste rejista\u00a0 iha Nasoins Unidas, nu\u2019 udar Estadu ida ho direitu no dever hanesan Estadu sira seluk.\u00a0 Liuhusi mekanismu Nasoins Unidas nian, ita bele m\u00f3s hato\u2019o ita-nia solidariedade ba Povu no Pa\u00eds sira seluk iha momentu ne\u2019eb\u00e9 de\u2019it. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u201cPresiza tetu klean kona-ba osan ne\u2019eb\u00e9 ita hasai tinan-tinan husi Fundu Minarai no gasta oins\u00e1.\u00a0 Iha hahalok ruma ne\u2019eb\u00e9 gasta osan barak maib\u00e9 lalori benef\u00edsiu ba Povu?\u00a0 Ha\u2019u husik hela hanoin klean ne\u2019e ba ita hotu, iha loron ohin, liuliu ba ukun-nain sira iha ita-nia ukun to\u2019o agora mosu dezafiu oin-oin. Banhira haree ba kotuk, mandatu governu ne\u2019eb\u00e9 too rohan mak IV Governu de\u2019it.\u00a0 Governu sira seluk monu tuituir dalan tambas\u00e1? Ida ne\u2019e sai preokupasaun boot tebes mai ha\u2019 u, nu\u2019udar Prezidente Rep\u00fablika.\u201d<\/em> hateten Xefe Estadu.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Prezidente\nda Republika mos hateten, tinan ida ne\u2019e hah\u00fa kedas ho problema ne\u2019eb\u00e9 afeta\nmandatu VIII Governu, ne\u2019eb\u00e9 harii ho maioria parlamentar ida mai husi aliansa partidu\nCNRT, PLP no KHUNTO,&nbsp; ne\u2019eb\u00e9 man\u00e1n\neleisaun antesipada iha 12 maiu 2018. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Biar\nmaioria parlamentar bele garante estabilidade governativa, mosu husi maioria\nne\u2019e duni hahalok ida ne\u2019eb\u00e9 hatudu relasaun fr\u00e1jil ida, katak relasaun ne\u2019e la\nmetin entre sira. Tanba&nbsp; Orsamentu Jer\u00e1l\nEstadu 2020 la pasa iha Parlamentu Nasional, situasaun foun ida ne\u2019e komplika\nEstadu tomak ninia funsionamentu no afeta m\u00f3s Povu nia moris. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Entretantu,\niha 13 Marsu 2020 ita hasoru konseku\u00e9nsia aat tebes husi udan-boot no bee-sai\niha Dili. Fam\u00edlia liu rihun haat mak afetadu. Bee-lori no hamate Timor-Leste\nnia oan klosan ida.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Iha\n21 marsu 2020, minist\u00e9riu sa\u00fade f\u00f3-sai not\u00edsia katak covid-19 tama tiha ona\nTimor-Leste. Tanba ita la preparadu, ita hotu preokupa ho not\u00edsia aat ida ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nune\u2019 e,\nita hotu nia atensaun fila ba oins\u00e1 proteje-an no proteje ita-nia Povu husi\nmoras ne\u2019e enkuantu ita hotu buka m\u00f3s haree oins\u00e1 tao matan lalais ba\npopulasaun afetadu husi udan-boot no bee-sa\u2019e iha&nbsp; Dili no munis\u00edpiu sira seluk. Iha kontestu\nne\u2019e mak ha\u2019 u deside f\u00f3 fiar nafatin ba VIII Governu no Primeiru-Ministru atu\nhala\u2019 o nafatin sira-nia knaar. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Haree\nba ameasa boot husi COVID-19,\nVIII Governu ho preokupasaun propoin ba Prezidente Rep\u00fablika hodi dekreta\nEstadu Emerj\u00e9nsia. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Haree\nba dadus husi Organizasaun Mundial Sa\u00fade (OMS) no fonte seluk, kona-ba pandemia\n<em>COVID-<\/em>19, katak moras ne\u2019e la\u2019o ona\niha rai barak, inklui iha Timor-Leste, no hamate ona ema rihun ba rihun. Iha\nloron 27 fulan marsu 2020, ha\u2019u dekreta Estadu Emerj\u00e9nsia ba fulan ida, liuhusi\nautorizasaun Parlamentu Nasional nian.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportazen Santina Lucia da Costa Loron Restaurasaun independensia ba dala 18, povu Timor la selebra tanba iha hela situasaun moras surtu Covid-19 no estadu emerjensia. Iha loron importante refere, Prezidente da Republika, Dr. Francisco Guterres Lu Olo hatoo mesajen deit tuir proposta hosi governu. Prezidente da Republika hateten \u00a0povu hafoin luta ho terus oin-oin, durante [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3678,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-3677","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3677","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3677"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3677\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3679,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3677\/revisions\/3679"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3678"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3677"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3677"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3677"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}