{"id":4797,"date":"2020-08-19T03:09:49","date_gmt":"2020-08-19T03:09:49","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=4797"},"modified":"2020-08-19T03:43:24","modified_gmt":"2020-08-19T03:43:24","slug":"gaspar-ho-filipa-estudante-ho-difisiensia-enkoraza-an-nafatin-ba-eskola-maske-hasoru-difikuldade","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2020\/08\/19\/gaspar-ho-filipa-estudante-ho-difisiensia-enkoraza-an-nafatin-ba-eskola-maske-hasoru-difikuldade\/","title":{"rendered":"Gaspar ho Filipa Estudante Ho Difisiensia Enkoraza-an Nafatin Ba Eskola, Maske Hasoru Difikuldade"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportazen Marcio Morato Pinto<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Gaspar ho Filipa estudante ho disiensia ain, liman no matan. Sira eskolah iha Eskola Basika Filial. Sira kontente eskola iha ne\u2019eba, sira kontente tanba laiha diskriminasaun, maibe dalaruma susar ba Gaspar atu partisipa tanba hasoru difikuldade<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Labarik sira haksolok bainhira sira bele partisipa\niha prosesu aprendizajen ne\u2019ebe adekuadu, sira sei hatudu abilidade ne\u2019ebe mak\nsira, bainhira sira haksolok signifika sira aprende buat ida ne\u2019ebe fo valor ba\nsira. <\/p>\n\n\n\n<p>Ohin loron sira haksolok ho prosesu\naprendizajen no kondisaun eskola publiku ne\u2019ebe mak la dun diak? Neon Metin\nhalo vizita ba Eskola Basika Filial iha Aituri Laran besik merkadu Taibesi, bainhira\nto\u2019o iha ne\u2019eba rona estudante sira nia hamnasa, manorin sira nia lia iha klase\nlaran, lian estudante sira bainhira hatan manorin sira nia materia. Hamosu\nmemoria iha tempu sei tur iha eskola primaria. <\/p>\n\n\n\n<p>Neon Metin hakbesik an ba eskolah refere\nhodi hatene kondisaun eskola iha ne\u2019eba no hetan katak ih estudante ho difisiensia\nnain haat ne\u2019ebe eskola mos iha EBF. Neon Metin dadalia ho Koordenador EBF,\nVidal Brites konaba esforsu hosi manorin sira atu bele akompanha estudante ho\ndifisiensia sira atu partisipa iha sala laran?<\/p>\n\n\n\n<p>Vidal Brites hatan katak eskola la halo\nformasaun ba manorin oinsa atu hanorin alunus ho difisiensia sira. Iha eskola\nrefere iha alunos nain haat mak difsiensia tuir dadus ne\u2019ebe iha. Vidal hateten\ninisiativa simu labarik difisiente tanba lei edukasaun hateten labarik\ndifisiente sira presiza espalha ba eskola publika sira hanesan alunos babain,\natu nune\u2019e labele halo diskriminasaun ba sira. <\/p>\n\n\n\n<p>\u201cHusi Eskola la halo formasaun ba\nprofessores sira oinsa atu hanorin labarik tuir n\u00edvel difisiente nian, maibe\nita hetan konvite husi Merry Mackillop atu f\u00f3 treinamento ba professores oinsa\nbele eduka labarik difisiente sira. Tuir instrusaun husi edukasaun labarik\ndifisiente sira labele tau hamutuk iha fatin ida, maibe fahe ba eskola hotu,\natu nune\u2019e sira bele asesu edukasun hanesan labarik sira la ho difisiensia\u201d,\ndehan Koordenador iha ninia edifisio Eskola B\u00e1sika Filial, Aituri-laran, Ter\u00e7a\nfeira 17\/08.<\/p>\n\n\n\n<p>Vidal hateten ho inisiativa husi manorin nian\nmaka bele fasilita estudante difisiente sira, tamba manorin la uza m\u00e9todo internacional\nnian maibe sira uza tuir tradisaun ne\u2019ebe maka sira hatene atu hanorin. Ho objetivo\nida katak maske sira difisiente, maibe sira iha direito atu moris no simu\nformasaun iha konvivensia edukativa nian no iha futuru sira mos bele kontribui\nbuat ruma ba nasaun. <\/p>\n\n\n\n<p>\u201cEskola refere sei la halo diskriminasaun ba\nkualker alunos liuliu sira ne\u2019ebe difisiente, maibe rekomenda atu governo buka\nmeios hodi f\u00f3 formasaun ba manorin sira konaba \u00e1rea proprio difisiente nian, atu\nnunee bele fasilita sira iha prosesu aprendizajem\u201d, hateten Vital ho esperansa\nboot. <\/p>\n\n\n\n<p>Neon Metin dadalia ho estudante Filipa\nAmaral nudar difisiensia matan iha primaria klase, sempre iha korajen hodi\npartisipa iha prosesu aprendizajen <\/p>\n\n\n\n<p>\u201cSente eskola ne kapas los aprende ABC,\nami halimar diak, sira gosta halimar ho hau, sente diak no kontente. Iha nee\nhakerek ABC depois fo professor tau BOM, fila ba uma estuda ABC. Iha recreio\nhalimar maka tapa ho Zinha. Iha futuru hakarak sai polisia. Buka servisu halo\nseguransa ba ema. Atu sai policia tenke estuda no hakerek. Hau hakarak halo\nbelun ho hau nia kolega sira no sira hare hau diak\u201d dehan estudante primeiro\nano ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha fatin hanesan estudante terseiro ano, Gaspar\nTrindade difisiensia ain ho liman dehan katak, nia gosta mai eskola maibe nia\nsente todan, tamba nia kondisaun f\u00edsika la suporta nia atu tuir prosesu\naprendizajem ne\u2019ebe iha.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201c Iha nee hau iha kolega barak aprende\ntetun, portugu\u00eas no materia seluk tan. Hau gosta mai eskola maibe sente todan,\ntamba hau nia liman moras maibe hau gosta mai eskola\u201dkonfesa Gaspar. <\/p>\n\n\n\n<p>Entretanto hare ba problema ida nee professora\nhusi primeiro ano nian, Maria Jos\u00e9 hateten katak m\u00e9todo ne\u2019ebe uza atu hanorin\nlabarik primerio ano sira maka, halo animasaun ba sira no sei la halo\ndeskriminasaun ba sira, liuliu aproxima m\u00e1xima ba sira ne\u2019ebe difisiente\nhanesan Filipa, atu nune\u2019e nia bele sente orgulho hodi tuir ensino aprendizagem\nida ne\u2019e.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201c Primerio ami sei halo animasaun ba sira,\nsegundo ami f\u00f3 motivasaun ba sira atu nune\u2019e sira mos bele atensaun mai hau atu\nhanorin. Konaba difisiensia hanesan ne\u2019e, hau tenke hakbesik ba nia hodi nia\nbele iha motivasaun atu hakerek tamba nia nudar labarik difisiensia hau labele\nhalo deskriminasaun ba nia tamba sira ne\u2019e hanesan de\u2019it , atu difisiensia\nhanusa fali mos sira iha direito no iha oportunidade atu aprende, tamba ne\u2019e\nhau tenke hakbesik liu ba nia\u201d manorin ne\u2019e sublinha.<\/p>\n\n\n\n<p>Manorin ne\u2019ebe responsavel ba primeiro ano\nprimaria ida ne\u2019e esplika katak maske Filipa ho kondisaun hanesan ne\u2019e, maibe\nlorloron nia sempre ativa no badinas mai eskola hodi tuir aulas, nia kolega\nsira nunka halo diskriminasaun hodi hases an husi nia, tamba lorloron nia\nkolega sira sempre halimar hamutuk ho nia. &nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Hare ba ida ne\u2019e,responsavel materia hotu husi terceiro ano maorinSebasti\u00e3o dehan maske sira difisiente,\nmaibe sira badinas mai eskola no iha korajem atu partisipa iha aulas. Sira iha\nvontade atu aprende, maibe dalaruma sira nia hanoin bele lakon, laiha\nkonsentrasaun ne\u2019ebe diak.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <\/p>\n\n\n\n<p>\u201cAmi sei la halo deskriminasaun ba sira ne\u2019ebe\ndifisiente, ami hare sira hanesan hotu. Materia ba sira hanesan de\u2019it, iha\nmateria ida de\u2019it maka susar atu Gaspar tuir maka edukasaun f\u00edsika, tamba iha\nmateria ida ne\u2019e alunos sira sei halo exerc\u00edcio maibe Gaspar dehan hau bele\nprofessor. Ent\u00e3o hau respeita ba ninia desisaun sira ne\u2019e no hau autoriza nia\ntuir\u201d, dehan professor.<\/p>\n\n\n\n<p>Manorin ne\u2019e hateten &nbsp;maneira diak atu ajuda Gaspar maka halo grupo, hodi nunee sira bele estuda hamutuk no hanorin malu. Hare ba prestasaun Gaspar nia iha aulas diak tebes, tamba nia iha korajem atu aprende. Professor ne\u2019e rekomenda atu Inan Aman sira presia kolabora, atu nunee prosesu aprendizajem bele lao ho diak liu tan. <\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>*(Marcio Morato estajiadu iha Media RENETIL &#8211; Neon Metin)<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportazen Marcio Morato Pinto Gaspar ho Filipa estudante ho disiensia ain, liman no matan. Sira eskolah iha Eskola Basika Filial. Sira kontente eskola iha ne\u2019eba, sira kontente tanba laiha diskriminasaun, maibe dalaruma susar ba Gaspar atu partisipa tanba hasoru difikuldade Labarik sira haksolok bainhira sira bele partisipa iha prosesu aprendizajen ne\u2019ebe adekuadu, sira sei hatudu [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4807,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[61,63],"tags":[],"class_list":["post-4797","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-edutek","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4797"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4809,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4797\/revisions\/4809"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4807"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}