{"id":8652,"date":"2021-06-02T15:19:33","date_gmt":"2021-06-02T06:19:33","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=8652"},"modified":"2021-06-02T15:19:35","modified_gmt":"2021-06-02T06:19:35","slug":"lei-limite-idade-prezidente-republika-2022-2027-viola-konstituisaun-rdtl","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2021\/06\/02\/lei-limite-idade-prezidente-republika-2022-2027-viola-konstituisaun-rdtl\/","title":{"rendered":"Lei Limite Idade Prezidente Rep\u00fablika 2022-2027 Viola Konstituisaun RDTL"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen Mois\u00e9s Vicente<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Lei Limite Idade Prezidente Rep\u00fablika 2022-2027 Viola Konstituisaun RDTL<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Introdusaun<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Timor-Leste infrenta hela moras pandemia global COVID-19, maib\u00e9 sura deit loron, sura deit fulan tama ona tinan foun 2022 povu sira prepara-an atu ba festa eleisaun Prezidensial iha Timor-Leste. Kandidatu Prezidente Rep\u00fablika (PR) feto ho mane sei hahu komesa halo kampa\u00f1ia pol\u00edtika ba nia povu iha tinan oin 2022 ne\u2019eb\u00e9 sei f\u00f3 orariu kalendariu kampa\u00f1ia no orariu Eleisaun Prezidensial nia husi STAE no CNE. Rep\u00fablika Demokratika Timor-Leste (RDTL), ukun rasik-an <a href=\"http:\/\/www.fundasaunmahein.org\/2012\/05\/15\/the-10th-year-anniversary-is-a-moment-of-reflection-on-timor-leste%E2%80%99s-past-future%E2%80%9D\/\">tinan 19 liu ona depois komemorasaun Restaurasaun Independesia<\/a> loron 20 Maiu 2002 liub\u00e1. Ist\u00f3ria hatudu mai ita hotu katak, antes Organizasaun Nasoens Unidas (ONU\/UN) atu entre poder ba estado Rep\u00fablika Demokratika Timor-Leste iha momentu ne\u2019eb\u00e1. Eleisaun dahuluk hahu iha tinan 2001 hili Asembleia Kontituante ba Deputadu\/a sira hamutuk na\u2019in 88. No eleisaun ba Prezidente Rep\u00fablika iha loron 14 Abril 2002, povu hili kandidatu na\u2019in rua iha momentu ne\u2019eb\u00e1 maka Sr. Francisco Xavier do Amaral vs Jos\u00e9 Alexandre Kay Rala Xanana Gusm\u00e3o. No ikus mai povu nia hakarak ka povu nia eskuilha vota tuir ladan demokrasia maka Xanana Gusm\u00e3o sai eleitu Prezidente Rep\u00fablika foun, momentu ne\u2019eb\u00e1. Prezidente Rep\u00fablika (PR) maka Jos\u00e9 Alexandre Kay Rala Xanana Gusm\u00e3o ba periodu 2002-2007 mandatu tinan 5.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha tinan 2007, Timor-Leste hala\u2019o tan ninia eleisaun jeral, iha ne\u2019eb\u00e9 hahu ho eleisaun Prezidensial no remata ho eleisaun Parlamentar iha fulan-Ju\u00f1u nia rohan. Eleisaun Prezidensial tenki hala\u2019o dala rua, tamba iha primeira volta, ne\u2019eb\u00e9 hala\u2019o iha loron 9 fulan-Abril, husi kandidatu konkorente sira hamutuk na\u2019in ualu (inklui mos feto ida) la iha ida maka hetan votu maioria absoluta. Entaun, kandidatu konkorente sira na\u2019in rua maks hetan votu barak liu Francisco Guterres (L\u00fa-Olo) vs Dr. Jos\u00e9 Manuel Ramos Horta tenki hakat ba no konkore hikas iha segunda volta, tuir Lei Eleisaun Prezidensial nian haruka. Momentu ne\u2019eb\u00e1 povu hili PR tuir dalan demokrasia, maka PR eleitu, Dr. Jos\u00e9 Manuel Ramos Horta ba periodu 2007-2012 mandatu tinan 5. Kontinua povu hili tuir liu dalan demokrasia, eleisaun ba PR iha 2012-2017, maka povu vota ba Jeneral Taur Matan Ruak (TMR). No inklui at\u00faal agora Prezidente Rep\u00fablika periodu 2017-2022, Dr. Francisco Guterres, \u2018L\u00fa-Olo\u2019. Hakerek Na\u2019in husu ho pergunta se los maka sei manan iha eleisaun foun Prezidente Rep\u00fablika ba periodu 2022-2027? Povu sei eskuilha kontinua hili mantein jerasaun tuan ka jerasaun foun?<\/p>\n\n\n\n<p>Perguntas iha leten, atu resposta agora dadaun famozu los iha media sosial sira hanesan iha <em>facebook<\/em>, media imprimi sira, jornal diaria sira, media <em>online<\/em> sira. Informa katak jerasaun tuan sira mos hakarak kontinua kandidata-an nafatin ba kargu Prezidente Rep\u00fablika hanesan, Tenente Jeneral, Lere Anan Timur (Partidu FRETILIN ou Independente) seidauk hatene, Dr. Jos\u00e9 Manuel Ramos Horta (Independente). Ba jerasaun foun sira maka, Virg\u00edlio da Silva Guterres (Membru RENETIL), Joaquim Vonseca (Membru RENETIL), Nivio Magalh\u00e3es (Partidu Democr\u00e1tico-PD), Agio Pereira (Partidu CNRT), Dion\u00edsio Babo Soares (Partidu CNRT), Avelino Coelho (Partidu PST). Ba kandidatu Prezidente Rep\u00fablika feto sira, hanesan mana Maria Domingos Fernandes Alves \u2018MIKATO\u2019 (Independente), Fernanda Borges (Partidu Unidade Nasional-PUN), Milena Pires (Independente) no sira seluk-seluk tan. Tuir hakerek na\u2019in nia observasaun iha tinan 20 ba kotuk katak, kandidatu Prezidente Rep\u00fablika se los maka iha kandidatu PR nia kotuk. Exemplu hanesan maun Xanana Gusm\u00e3o hatudu kandidatu PR refere, parese nia kandidatu PR refere sei manan metin iha eleisaun Prezidente Rep\u00fablika tuir mai ne\u2019e tinan 2022. Hakerek Na\u2019in nia hare\u2019e, povu Timor-Leste nia la hare kandidatu PR nia programa tinan lima atu halo saida?. Maib\u00e9 hare fali figura Lider Nasional, exemplu iha tinan 2007, Xanana tula liman ba Dr. Jos\u00e9 Manuel Ramos Horta (Independente) nia manan duni. Iha tinan 2012, Xanana tula liman ba maun Jeneral Taur Matan Ruak (Independente) nia manan duni. No iha tinan 2017, &nbsp;Xanana tula liman ba Dr. Francisco Guterres \u2018L\u00fa-Olo\u2019 (Partidu FRETILIN) nia manan duni. Realiadade hatudu duni mai ita hotu katak maun Xanana Gusm\u00e3o sei moris susar uaituan kandidatu PR seluk bele manan murni. Hakerek nain fiar metin katak tinan 2022-2027 maun Xanana tula liman ba kandidatu PR ida ne\u2019eb\u00e9 mos parese nia kandidatu PR refere sei manan metin iha eleisaun Prezidensial tuir mai. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Iha parte seluk, hakerek nain nia observasaun katak Parlamentu Nasional (PN) atu halo \u201c<em>Lei Limite Idade Kandidatu Prezidente Rep\u00fablika (PR) Depende ba Parlamentu Nasional\u201d.<\/em> <em>(Fontes foti iha Jornal Diariu Timor-Post, loron Sesta-feira, 7 Maio 2021).<\/em> Sei ida ne\u2019e maka Parlamentu Nasional aprova duni sai hanesan Lei hodi regula kandidatu Prezidente Republika nia idade. Ida ne\u2019e hatudu katak Parlamentu Nasional rasik maka viola ona Lei Inan Konsitiuisaun Rep\u00fablika Demokratika Timor-Leste. Diak liu lalika halo lei limite idade kadidatu PR nian ida ne\u2019e. &nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Baze legal<\/strong>, la\u2019o tuir konstituisaun da RDTL maka obriga ita hotu katak iha ne\u2019eb\u00e9 Artigu 74 hatete nune\u2019e 1. Prezidente-Rep\u00fablika maka Xefe-Estadu, s\u00edmbulu no garantia independ\u00e9nsia nasion\u00e1l no unidade Estadu nian, no instituisaun demokr\u00e1tika sira-nia funsionamentu regul\u00e1r. 2. Prezidente-Rep\u00fablika maka Komandante A\u2019as liu Forsas Armadas nian. <em>(<\/em><em>1. O Presidente da Rep\u00fablica \u00e9 o Chefe do Estado, s\u00edmbolo e garante da independ\u00eancia nacional, da unidade do Estado e do regular funcionamento das institui\u00e7\u00f5es democr\u00e1ticas. 2. O Presidente da Rep\u00fablica \u00e9 o Comandante Supremo das For\u00e7as Armadas).<\/em><em> <\/em>Iha Konstituisaun da RDTL Artigu 75hatete katak 1. Bele tuir kandidatura ba Prezidente Rep\u00fablika sidadaun timoroan sira-ne\u2019eb\u00e9, iha ilas hotu tuir mai ne\u2019e: a) Sidadaun nanis; b) Iha tinan m\u00ednimu 35; c) Ho kapasidade di\u2019ak; d) Ne\u2019eb\u00e9 hetan proposta husi sidadaun hili-na\u2019in m\u00ednimu nain rihun lima. 2. Prezidente-Rep\u00fablika kaer mandatu to\u2019o tinan lima nia laran no ninia knaar remata wainhira Prezidente foun simu pose. 3. Prezidente-Rep\u00fablika nia mandatu bele hetan renovasaun dala-ida de\u2019it. <em>(1. Podem ser candidatos a Presidente da Rep\u00fablica os cidad\u00e3os timorenses que cumulativamente: a) Tenham cidadania origin\u00e1ria; b) Possuam idade m\u00ednima de 35 anos; c) Estejam no pleno uso das suas capacidades; d) Tenham sido propostos por um m\u00ednimo de cinco mil cidad\u00e3os eleitores. 2. O Presidente da Rep\u00fablica tem um mandato com a dura\u00e7\u00e3o de cinco anos e cessa as suas fun\u00e7\u00f5es com a posse do novo Presidente eleito. 3. O mandato do Presidente da Rep\u00fablica pode ser renovado uma \u00fanica vez).<\/em><em><\/em><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Iha sorin seluk, Eis Prezidente Rep\u00fablika (PR), Dr. Jos\u00e9 Manuel Ramos Horta afirma, alterasaun ba lei Eleisaun Prezidensial (EP) labele kontra letra esp\u00edritu Konstituisaun Rep\u00fablika Demokr\u00e1tika Timor-Leste (RDTL). <\/strong>Maske Governu halo ona alterasaun ba lei EP, maib\u00e9 Horta dehan to\u2019o agora nia seidauk hare alterasaun refere maib\u00e9 husu alterasaun ne\u2019e labele viola espiritu konstituisaun RDTL. \u201dHau seidauk hare alterasaun ne\u2019e, hau hatete deit maka ne\u2019e alterasaun ga la alterasaun tenki tuir espiritu konstituisaun se alterasaun ruma ho motivasaun politika ne\u2019e la tuir espiritu konstituisaun bele hetan problema bo\u2019ot iha nivel nasional no nivel internasional\u201d Eis PR, Ramos Horta informa ba jornalista sira Tersa, (01\/06\/2021) hafoin remata enkontru ho Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak, iha Rezidensia Farol, Dili. Eis Primeiru-Ministru ne\u2019e dehan, Lei Eleisaun Prezidensial 2022 tenki reflete tuir esperi\u00e9nsia Timor-Leste nian durante tinan 20 ne\u2019e. \u201cLei ne\u2019e tenki reflete ita-nia esperi\u00e9nsia tinan 20 nia laran, reflete ita-nia konstituisaun, ne\u2019e de\u2019it mak ha\u2019u preukupa, agora alterasaun par hadia liut\u00e1n prosesu eleitoral par la\u2019o di\u2019ak liut\u00e1n rej\u00edstu fas\u00edl liu ne\u2019e normal,\u201d tenik nia. Alem de ne\u2019e, Ramos-Horta m\u00f3s konkorda, bainhira iha lei refere mak introd\u00fas kada kandidatu tenki aprezenta asinatura votus 10.000 ou 20.000, nune\u2019e ema labele kandidatu arbiru. \u201cAtu ejiz\u00e9nsia kandidatu prezidesial em ves de asinatura uluk 5.000 sira hateten, tenki aprezenta 20.000 ne\u2019e m\u00f3s ha\u2019u lad\u00fan, ha\u2019u hatete ha\u2019u bele simu par labele kandidatu arbiru, se o la konsege asinatura 10.000 ga 20.000 ba o nia kandidatura di\u2019ak liu lalika lakon tempu, tanba o sei la hetan duni nein 5.000 votus,\u201d dehan nia. Maib\u00e9, eis Xefe Diplomata ne\u2019e hatutan, bainhira lei eleisaun prezidensial ne\u2019e mak limita idade ba kandiatura sira, maka viola ona esp\u00edritu konstiuisaun RDTL, tanba ne\u2019e atu buka taka dalan ba ema balun hodi labele kandidata.<em> (Fontes: Media Dili-Post, Loron Tersa-feira, 01 Ju\u00f1u 2021).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Analiza Idade Prezidente Rep\u00fablika (PR) Internasional<\/strong><em><\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Ita halo komparasaun ho idade Prezidente Rep\u00fablika Internasional sira, hanesan at\u00faal Prezidente Rep\u00fablika Estadus Unidos Amerika, Sr. Joe Biden (moris iha tinan 1942), ninia idade agora tinan 79 ba leten. At\u00faal Prezidente Rep\u00fablika Indonesia, Sr. Joko Widodo (JOKOWI) (moris iha Surakarta, Jawa Tengah, 21 Juni 1961) idade agora atu tama ba tinan 60. At\u00faal Prezidente Rep\u00fablika Portugal, Sr. Marcelo Nuno Duarte Rebelo de Sousa (moris iha Lisboa, Portugal, 12 Dezembro 1948), agora atu tama ona tinan 73. &nbsp;Atual Prezidente Rep\u00fablika Brazil, Sr. Jair Messias Bolsonaro, (moris iha loron 21 Marsu 1955), agora halo tinan&nbsp; 66. Hare ba referensia sira iha leten ho Prezidente Rep\u00fablika Internasional nia idade hotu-hotu mesak idade 50-79 ba leten, signifika katak nasaun Timor-Leste mos kuaze idade hanesan ho Prezidente Rep\u00fablika Internasional sira seluk iha mundu ne\u2019e. Kandidatu PR Timor-Leste nia idade ki\u2019ik liu ka minimu maka tinan 35, maib\u00e9 labele tinan ki\u2019ik liu tinan 34 ida ne\u2019e maka viola Lei Inan Konstituisaun RDTL. Signifika katak kandidatu PR TL nia idade 35 ba leten ne\u2019e avontade ka livre, ba kandidatu Prezidente Rep\u00fablika refere. Timor oan ne\u2019eb\u00e9 to\u2019o idade tinan 35 ba leten, se maka bem preparadu bele halo kandidatura ba PR iha tinan 2022-2027. Importante nia Timor-oan duni, kapasidade diak, psikologia sa\u00fade mental diak, proposta husi sidadaun hili-na\u2019in m\u00ednimu nain rihun lima.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Rekomendasaun<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Atu halo rekomendasaun ba Parlamentu Nacional (PN) <em>mesmo que<\/em> PN baixa proposta alterasaun lei eleitoral PR ba (Komisaun A-PN). Diak liu lalika halo diskuti lei kona-b\u00e1 limete idade Prezidente Rep\u00fablika ba periodu 2022-2027. Tanba Lei Inan Konstituisaun da RDTL garante tiha ona sai hanesan baze leg\u00e1l ka sai hanesan matadalan ba ema Timor-oan hotu-hotu atu la\u2019o tuir. Importante maka kandidatu PR refere tenke sidadaun Timor-oan duni, iha kui\u00f1esimentu barak ou iha kapasidade diak iha area Pol\u00edtika, Justisa, Economia, Cultura, Defeza e Seguransa no Negosiu Estranjeiru, proposta husi sidadaun hili-na\u2019in m\u00ednimu nain rihun lima, no ninia psikologia sa\u00fade mental diak. Rekomenda mos ba VIII Governo Konstitusional liu husi Primeiru Ministru (PM), Jeneral Taur Matan Ruak no Ministru Prezidente Konsellu Ministru, Dr. Fidelis M. L. Magalh\u00e3es, iha Ministru relevante balu halo proposta lei limite idade kandidatu PR refere diak liu hapara tiha. No agora dadaun PN baixa proposta alterasaun lei eleitoral PR ba (Komisaun A-PN). Rekomenda ba at\u00faal Prezidente Rep\u00fablika \u201cL\u00fa-Olo\u201d, se Parlamentu Nacional aprova duni Lei limite idade kandidatu PR refere, diak liu PR lalika aprova. No ikus liu maka se kandidatu Prezidente Rep\u00fablika, atu avansa eleisaun prezidensial kandidatu PR hotu-hotu ba halo registu iha Tribun\u00e1l Rekursu (TR), hodi bele hetan nia legalidade. Nune\u2019e kandidatu PR refere bele halo kampa\u00f1ia pol\u00edtika ba povu Timor-Leste. (**) &nbsp;&nbsp;<em><\/em><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Referensia<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\" type=\"a\"><li>Elisaun Presidensial 2017: Maturidade Politika Haforsa Seguransa Nasional. Disponivel iha ne\u2019e;<a href=\"http:\/\/www.fundasaunmahein.org\/2017\/03\/22\/elisaun-presidensial-2017-maturidade-politika-haforsa-seguransa-nasional\/\">http:\/\/www.fundasaunmahein.org\/2017\/03\/22\/elisaun-presidensial-2017-maturidade-politika-haforsa-seguransa-nasional\/<\/a><\/li><li>Governu Tenke Buka Mekanizmu Realiza Eleisaun Prezid\u00e9nsia 2022. Disponivel iha ne\u2019e;<a href=\"https:\/\/tempotimor.com\/politika\/6294-governu-tenke-buka-mekanizmu-realiza-eleisaun-prezidensia-2022?fbclid=IwAR22D2wM-vXfPDuz2OjbhOaRGhOg0nclecvNV2KVvBp57q5FIFzIUSEqcYk\">https:\/\/tempotimor.com\/politika\/6294-governu-tenke-buka-mekanizmu-realiza-eleisaun-prezidensia-2022?fbclid=IwAR22D2wM-vXfPDuz2OjbhOaRGhOg0nclecvNV2KVvBp57q5FIFzIUSEqcYk<\/a><\/li><li>Jos\u00e9 Ramos Horta: Parlamentu Nasional Viola K-RDTL Karik kria Rekizitus Limita Idade Kandidatura Prezidente Rep\u00fablika 2022, II TOPIKU ATUAL [BREAKING NEWS ] II Loron 16 Mar\u00e7o 2021. Disponivel iha ne\u2019e; <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/watch\/live\/?v=3771799939577208&amp;ref=watch_permalink\">https:\/\/www.facebook.com\/watch\/live\/?v=3771799939577208&amp;ref=watch_permalink<\/a><\/li><li>Konstituisaun RDTL Obrigada Kada Tinan Lima Tenke Hili Prezidente Republika foun. Disponivel iha ne\u2019e;<a href=\"http:\/\/www.tatoli.tl\/2021\/05\/12\/konstituisaun-rdtl-obriga-kada-tinan-lima-tenke-hili-prezidente-republika-foun\/\">http:\/\/www.tatoli.tl\/2021\/05\/12\/konstituisaun-rdtl-obriga-kada-tinan-lima-tenke-hili-prezidente-republika-foun\/<\/a><\/li><li>Kandidatu ba Prezidente Rep\u00fablika Mikato ho Fernanda Borges Feto Potensial. Disponivel iha Diariu Timor-Post, Kuarta-feira, 19 Maio 2021.<\/li><li>Lei Elpar Labele Kontra Konstituisaun RDTL. Disponivel iha ne\u2019e;<a href=\"https:\/\/dili-post.com\/alterasaun-lei-elpar-labele-kontra-konstituisaun-rdtl\/?fbclid=IwAR3vB6NyttEVjxi5ZIrMYyo6MHkNglJ_XXOubhes7fq5mnrqa7Su6relnvo\">https:\/\/dili-post.com\/alterasaun-lei-elpar-labele-kontra-konstituisaun-rdtl\/?fbclid=IwAR3vB6NyttEVjxi5ZIrMYyo6MHkNglJ_XXOubhes7fq5mnrqa7Su6relnvo<\/a> &nbsp;<\/li><li>PNUD Ho IDEA Asina Akordu Apoiu \u00d3rgaun Administrasaun Eleitor\u00e1l Ba Eleisaun Reziliente. Disponivel iha ne\u2019e;<a href=\"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2021\/06\/02\/pnud-ho-idea-asina-akordu-apoiu-orgaun-administrasaun-eleitoral-ba-eleisaun-reziliente\/?fbclid=IwAR1CjH-ET8RwP2p7ojmCJmN6CbwGhafBEhaFzLtO21C9H-5J6bTcgAYnRvc\">https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2021\/06\/02\/pnud-ho-idea-asina-akordu-apoiu-orgaun-administrasaun-eleitoral-ba-eleisaun-reziliente\/?fbclid=IwAR1CjH-ET8RwP2p7ojmCJmN6CbwGhafBEhaFzLtO21C9H-5J6bTcgAYnRvc<\/a><\/li><li>PN Baixa Proposta Alterasaun Lei Eleitoral PR ba Komisaun A. Disponivelel iha ne\u2019e;<a href=\"http:\/\/www.tatoli.tl\/2021\/05\/31\/pn-baixa-proposta-alterasaun-lei-eleitroral-pr-ba-komisaun-a\/\">http:\/\/www.tatoli.tl\/2021\/05\/31\/pn-baixa-proposta-alterasaun-lei-eleitroral-pr-ba-komisaun-a\/<\/a><\/li><li>Xanana Gusm\u00e3o foi o primeiro presidente da Rep\u00fablica Democr\u00e1tica de Timor-Leste. Disponivel iha ne\u2019e; <a href=\"https:\/\/pt.wikinews.org\/wiki\/Xanana_Gusm%C3%A3o_foi_o_primeiro_presidente_da_Rep%C3%BAblica_Democr%C3%A1tica_do_Timor_Leste\">https:\/\/pt.wikinews.org\/wiki\/Xanana_Gusm%C3%A3o_foi_o_primeiro_presidente_da_Rep%C3%BAblica_Democr%C3%A1tica_do_Timor_Leste<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><strong>*Hakerek na\u2019in:<\/strong>&nbsp;<em>Alumni<\/em>&nbsp;Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito &amp; <em>Estudar<\/em> Instituto Superior Cristal (ISC), Departemento Sociologia no Ativista.&nbsp;Artigo ida ne\u2019e larepresenta institusaun ne\u2019eb\u00e9 hakerek na\u2019in haknar ba, maib\u00e9 idea no argumentu sira ne\u2019eb\u00e9 lekar iha artigu ne\u2019e nudar opini\u00e3o peso\u00e1l. Iha sujestaun ruma bele haruka iha&nbsp;e-mail:&nbsp;<a href=\"mailto:moisesvicente59@yahoo.com\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">moisesvicente59@yahoo.com<\/a>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Mois\u00e9s Vicente Lei Limite Idade Prezidente Rep\u00fablika 2022-2027 Viola Konstituisaun RDTL Introdusaun Timor-Leste infrenta hela moras pandemia global COVID-19, maib\u00e9 sura deit loron, sura deit fulan tama ona tinan foun 2022 povu sira prepara-an atu ba festa eleisaun Prezidensial iha Timor-Leste. Kandidatu Prezidente Rep\u00fablika (PR) feto ho mane sei hahu komesa halo kampa\u00f1ia pol\u00edtika [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4769,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[60],"tags":[],"class_list":["post-8652","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-analisa"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8652","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8652"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8652\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8653,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8652\/revisions\/8653"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8652"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8652"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8652"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}