{"id":8986,"date":"2021-06-28T18:55:50","date_gmt":"2021-06-28T09:55:50","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=8986"},"modified":"2021-06-28T18:56:07","modified_gmt":"2021-06-28T09:56:07","slug":"arte-moris-kontribui-ona-ba-foinsae-hosi-arte-fongtil-tenke-realoka-fatin-dignu-ba-sira","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2021\/06\/28\/arte-moris-kontribui-ona-ba-foinsae-hosi-arte-fongtil-tenke-realoka-fatin-dignu-ba-sira\/","title":{"rendered":"Arte Moris Kontribui Ona Ba Foinsa\u2019e Hosi Arte, FONGTIL: Tenke Realoka Fatin Dignu Ba Sira"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong><em>Reportajen Joanina Casemiro<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Forum Organizasaun Naun-Governamental Timor-Leste (FONGTIL), Daniel Santos do Carmo halo karta ba p\u00fabliku relasiona ho situasaun ne&#8217;eb\u00e9 membru FONGTIL Arte Moris enfrenta.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Liu hosi konferensia da imprensa ne&#8217;e, Diret\u00f3r FONGTIL, Daniel Santos do Carmo hateten Konstituisaun RDTL artigu 43 alinea 1 hateten katak, ema hotu-hotu hetan liberdade ba asosiasaun, ho hanoin ida ne&#8217;eb\u00e9 la halo viol\u00e9nsia no halo tuir lei haruka. Hanesan organizasaun guarda chuva ba NGO nasional no internasiona iha Timor-Leste, FONGTIL mos fo nia kontribuisaun ba dezenvolvimentu nasion\u00e1l tuir kbi&#8217;it no kapasidade. Arte moris nu&#8217;udar membru FONGTIL ne&#8217;eb\u00e9 halo papel importante iha prosesu dezenvolvimentu liu husi programa edukasaun non formal, iha ne&#8217;eb\u00e9 forma ita nia foin sae sira kona-ba arte, m\u00fazika, pintura, multimedia ou teatru. Arte moris laos organizasaun ho natureza promove viol\u00e9nsia.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>&#8220;Tempu to&#8217;o ona estadu tenke investe, ezist\u00e9nsia Arte Moris nu&#8217;udar instituisaun ne&#8217;eb\u00e9 fornese edukasaun non formal. Arte Moris dezenvolve foin sae sira nia futuru, Arte Moris nia atividade sira orienta ita nia foin sae sira ba hari\u2019i kapasidade auto de empregu ou forma foin sae sira atu kria servisu ba sira nia a\u2019an hodi hamenus dependensia ba governu,&#8221; <\/em>dehan Daniel Santos do Carmo ba jornalista sira iha Salaun Konferensia Fongtil Kaikoli, 28\/06.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">FONGTIL hanoin katak Sekret\u00e1riu Estadu arte no Kultura (SEAK) iha planu estrat\u00e9jia ne\u2019ebe sustent\u00e1vel, intermus dezenvolvimentu arte iha Timor-Leste, liu husi tinan-tinan tau osan ba SEAK hodi implementa estrat\u00e9jia refere, alokasaun natoon husi Orsamentu Jeral Estado ba SEAC, maibe nota katak osan ba bens do servisu deit no laiha orsamentu ba investimentu.&nbsp; Arte moris laiha rekursu natoon kompara ho SEAK maibe Arte Moris kontribui ona ba forma foin sae balun iha arte, muzika, pintura, multimedia ou teatru desde restaura independensia ate agora maske oituan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nia dehan agora Arte Moris laiha fatin, situasaun ida ne\u2019e ezije responsabilidade Ministerio Ensino Superior Si\u00eancia, e Kultura, SEAK, SEJD no Terras Propriedade, atu halo koordenasaun diak hodi realokasaun fatin foun, ne\u2019ebe ho spasu luan, seguru, dignu no fatin sentru ba arte moris hodi halo nia papel.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>&#8220;Arte moris hanesan membrus FONGTIL, FONGTIL senti triste ho prezenca F\/FDTL no PNTL nian iha fatin ne\u2019ebe da-daun ne\u2019e Arte Moris utiliza hela, se F\/FDTL no PNTL nia prezenca iha neba atu hamos deit foer, entaun iha Dili laran fatin barak mak nakonu ho foer hanesan; Kaikoli,Merkadu Taibessi, Manleuana, Tasi ibun sira kuaze nakonu ho foer maibe Sekertario estado terras propriedade la husu apoiu ba ita nia F\/FDTL no PNTL atu hamos. Tanba ne\u2019e FONGTIL triste tanba prezenca F\/FDTL no PNTL nian iha fatin ne\u2019ebe Arte Moris uza hatudu presaun psikolojia ba sociedade civil ne\u2019ebe halo mos dever atu fo kontribuisaun ba konstroe estado bazeia ba dekretu lei no 5\/2005 konaba asosiasaun no fundasaun,&#8221;<\/em> dehan Daniel<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">FONGTIL kestiona ate data, Arte Moris seidauk simu notifikasaun formal ruma husi Terras Propriedade tuir lei, atu Arte Moris husik fatin refere. Se karik hasai Arte Moris iha fatin ne\u2019ebe agora da-daun iha ba, sira atu ba ne\u2019ebe? Tanba atu dezenvolve foin sae sira nia kapasidade arte, persiza fatin ruma ne\u2019ebe iha sentru atu sira bele demonstra sira nia talentu.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">FONGTIL rekomenda ba Ministerio da Justica liu-liu Sekretaria Estado Terras Propriedade no SEAK atu realoka fatin foun ne\u2019ebe ho espasu natoon, dignu no iha sentru nune&nbsp; Arte Moris atu halo nia papel nu&#8217;udar sociedade sivil ne\u2019ebe haforca papel guvernu ba dezenvolve arte iha Timor-Leste agora no ba futuru.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Husu ba Sekret\u00e1riu Estadu Terras Propriedade no SEAK atu justifika ba publiku prezensa F\/FDTL no PNTL nian iha Arte Moris utiliza iha semana kotuk. Husu ba Ministerio \u00a0Edukasun, Ministerio Ensino Superior Si\u00eancia, e Kultura atu konsidera arte moris nu&#8217;udar parseiru prim\u00e1ria iha kontestu edukasaun non formal, foka ba dezenvolve arte no kultura.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Joanina Casemiro Forum Organizasaun Naun-Governamental Timor-Leste (FONGTIL), Daniel Santos do Carmo halo karta ba p\u00fabliku relasiona ho situasaun ne&#8217;eb\u00e9 membru FONGTIL Arte Moris enfrenta. Liu hosi konferensia da imprensa ne&#8217;e, Diret\u00f3r FONGTIL, Daniel Santos do Carmo hateten Konstituisaun RDTL artigu 43 alinea 1 hateten katak, ema hotu-hotu hetan liberdade ba asosiasaun, ho hanoin ida [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4338,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[63],"tags":[],"class_list":["post-8986","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-notisia"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8986"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8987,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8986\/revisions\/8987"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4338"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}