{"id":9573,"date":"2021-08-29T00:01:51","date_gmt":"2021-08-28T15:01:51","guid":{"rendered":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/?p=9573"},"modified":"2021-08-29T00:01:54","modified_gmt":"2021-08-28T15:01:54","slug":"tesi-ai-fo-impaktu-ba-natureza-maibe-antonio-dezempregu-la-iha-opsaun-seluk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/2021\/08\/29\/tesi-ai-fo-impaktu-ba-natureza-maibe-antonio-dezempregu-la-iha-opsaun-seluk\/","title":{"rendered":"Tesi Ai Fo Impaktu ba Natureza, Maibe Antonio Dezempregu, La Iha Opsaun Seluk"},"content":{"rendered":"\n<p><strong><em>Reportajen Joselin dos Santos<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Nesesidade uma laran obriga ema atu buka dalan, hodi bele sustenta uma laran, maski dalaruma fo konseku\u00e9nsia ba kondisaun balun, liu-liu meiu ambiente tanba tenke tesi ai hodi bele fa\u2019an, nune bele hetan osan netik.<\/p>\n\n\n\n<p>Antonio Pinto de Jesus moris kbiit laek ne\u2019ebe hili moris faan ai maran, nune\u2019e bele sustenta moris uma laran nian. Kada loron Antonio tesi ai iha foho lolon Lakasa, aldeia Mota-kiik suku Hera postu administrativu Cristo Rei, munis\u00edpiu Dili nune\u2019e bela fa\u2019an<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Kada loron ami sempre ba tesi-ai matak, iha foho lolon Lakasa depois lori mai uma, ami tesi halo badak,\u00a0 habai semana ida ho balun, maran tiha mak ami foin fa&#8217;an, futun ho folin ida 0.10 centavos, loron ida ami hetan $10.00 ba leten osan hirak ne&#8217;e ami uza hodi responde ba ami nia kabun,&#8221; <\/em>dehan Antonio Pinto de Jesus\u00a0 ba Neon Metin iha hela fatin Aldeia Mota-Ki\u2019ik, suku Hera 01\/08.<\/p>\n\n\n\n<p>Antonio reko\u00f1ese katak impaktu husi tesi ai, sunu rai mak hanesan foin lalais, akontese inundasaun boot iha loron 4 Abr\u00edl 2021, mota sobu uma inklui sas\u00e1n uma laran, no animal sira.&nbsp; Komunidade sira halai lori isin lolon, no nein salva buat ruma iha sira nia hela fatin.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ha&#8217;u hatene katak buka osan husi dalan tesi ai-sunu ne&#8217;e iha impaktu bo&#8217;ot maib\u00e9 moris nu\u2019udar agrikult\u00f3r ne&#8217;e susar atu hetan osan, entaun ami tenke tesi-ai hodi fa&#8217;an tanba durante ne&#8217;e ami moris mak hanesan ne&#8217;e, se ami la halo entaun saida mak ami bele halo, aat liu iha situasaun Covid-19 nian laran, entaun hetan osan husi ne\u2019eb\u00e9 mak hodi haree ba ha&#8217;u nia fen no oan sira, tanba ekonomia obriga\u00a0 se ha&#8217;u la halo entaun, tane liman ba s\u00e9 hodi haree ba ami nia ekonomia uma laran,&#8221;<\/em> tenik Antonio ho onestu ba Neon Metin<\/p>\n\n\n\n<p>Nia dehan se governu bandu komunidade sira liu husi tara bandu, entaun husu ba governu kria dalan seluk ba komunidade sira atu bele buka osan, tanba moris mak hanesan ne&#8217;e ona, laiha tan dalan seluk ba komunidade sira ne&#8217;ebe moris ho vida agrikult\u00f3r.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha Fatin seluk, Xefe Suku Hera, Antonino M.da Silva hateten iha tinan 2018 autoridade lokal hamutuk ho komunidade sira kria ona programa&nbsp; Tarabandu, atu bandu populasaun sira labele tesi-ai arbiru maibe nesesidade ema nian obriga, Lei ne&#8217;e implementa maibe haree ba nesesidade komunidade sira nian, katak tesi-ai ne&#8217;e atu sustenta ba sira nia nesesidade loron-loron, tanba komunidade maioria mak moris ho vida agrikult\u00f3r.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Agora iha parte seluk Estadu estabelese tan Estadu Emerj\u00e9nsia (EE), Serka Sanitaria (SS) no Konfinamentu Obrigatoriu (KO) ne&#8217;eb\u00e9 obriga povu labele halo sirkulasaun ba mai atu fa&#8217;an sas\u00e1n hodi sustenta moris, entaun\u00a0 hakarak ka lakohi sira tenke tesi-ai tanba sira nia moris mak fa&#8217;an ai-maran,&#8221;<\/em> dehan Xefe Suku Hera.<\/p>\n\n\n\n<p>Autoridade ne&#8217;e konfesa tan ba Neon Metin katak relasiona ba komunidade sira tesi-ai, nia fo hanoin ona ba komunidade sira katak bele tesi maib\u00e9 hun ida tenke kuda fali hun lima ho kuidadu, maib\u00e9 to&#8217;o agora seidauk implementa, tanba konsensia husi populasaun sira seidauk iha, ho nune&#8217;e husu ba diresaun floresta sira tenke kontrola maka&#8217;as ba problema ne&#8217;e.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ha&#8217;u apela ba komunidade sira katak ita hotu moris iha terus no susar nia laran, tanba ne&#8217;e bele tesi maib\u00e9 tesi hun ida kuda fali hun lima, atu nune&#8217;e ita bele proteje ita nia rai hodi labele hamosu tan\u00a0 inundasaun ne&#8217;eb\u00e9 akontese iha loron 4 Abril ne&#8217;ebe mak rezulta halakon ema nia vida no estraga sas\u00e1n barak,&#8221;<\/em> dehan Xefe Suku Hera <\/p>\n\n\n\n<p>Iha Sorin seluk, Diret\u00f3r Jeral do Ambiente, iha Sekretaria de Estadu do Ambiente (SEA),&nbsp; Jo\u00e3o Carlos Soares hateten Diresaun Jeral do Ambiente tutela ba&nbsp; Sekret\u00e1riu do Ambiente, iha Minist\u00e9riu Koordenad\u00f3r Asuntu Ekon\u00f3miku katak pap\u00e9l boot ne&#8217;eb\u00e9 liga ho deflorestasaun, komunidade sira dependensia ba ai-maran no ai-laran no rekursu ne&#8217;eb\u00e9 iha&nbsp; hodi hala&#8217;o sira nia moris.<\/p>\n\n\n\n<p>Governu liu husi Minist\u00e9riu Agrikultura no Peska (MAP) no Minist\u00e9riu Koordenador Asuntu Ekon\u00f3miku, liu-liu ba Sekret\u00e1riu Estadudo Ambiente iha pol\u00edtika oinsa atu halo jestaun ba deflorestasaun ho Solo degradasaun ba ai-laran sira ne&#8217;eb\u00e9 mak iha ai laran sira.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ita dekretu lei ba floresta, iha mos Diploma Ministerial ho rezolusaun ba Banku Nasion\u00e1l, depois \u00e0reas\u00a0 protejidas entaun kompinente sira ne&#8217;e iha Diresaun\u00a0 Sekret\u00e1riu Estadu do Ambiente, iha dekretu lei baze ambient\u00e1l no Lei de Biodiversidade, iha parte legal Konstituisaun RDTL artigu 62 ali\u00f1a F, ne&#8217;ebe mak regula kona-ba kestaun ne&#8217;e, no mos iha k\u00f3digu penal artigu 215 to&#8217;o 221 kona-ba klima provido katak bandu komunidade sira sunu rai arbiru,&#8221; <\/em>dehan Joao Carlos ba Neon Metin.<\/p>\n\n\n\n<p>Diret\u00f3r ne\u2019e esplika tesi ai no sunu rai arbiru ne&#8217;e aumenta tan Di\u00f3ksidu Karbonu (CO2), aumenta degradasaun floresta, aumenta rai manas no rai maran, tasi Sa&#8217;e, bailoron naruk, dan la tuir tempu tanba inkonsensia husi komunidade sira, entaun provoka lalais husi reflesaun husi loron matan f\u00f3 impaktu ba natureza.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Agora ita nia komunidade sira mai ho\u00a0 situasaun ne\u2019eb\u00e9\u00e9 mak difisil, iha era mil\u00e9niu nia laran, entaun prosesu dezenvolvimentu ne&#8217;e foin hah\u00fa tanba ne&#8217;e ita seidauk tarde, maib\u00e9 ita tenke halo jestaun no komesa oinsa bele muda ema nia pensamentu no konxi\u00e9nsia katak nia la depend\u00e9nsia total ba ai-maran maib\u00e9 dependensia mos\u00a0 ba to&#8217;os hodi bele dezenvolve sira nia moris,&#8221;<\/em> dehan Joao Carlos<\/p>\n\n\n\n<p>Ne&#8217;e duni relasiona ho problema hirak ne&#8217;e governu tenke kria programa simples ida mak Tarabandu, atu halo sensibilizasaun ho komunidade sira, muda sira nia pensamentu husi depend\u00e9nsia ba ai-laran no depend\u00e9nsia ba to&#8217;os nune&#8217;e bele f\u00f3 benef\u00edsiu ba sira nia moris.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ita atu halo mudansa radik\u00e1l ba sira nia rendimentu ekonomia nian maib\u00e9\u00a0 labele, entaun ita muda neneik pensamentu sira nian, tanba depend\u00e9nsia hela ba sira rekursu ambiente ne\u2019eb\u00e9 mak besik sira, entaun sira fa&#8217;an ne&#8217;e iha benefisiu ba sira nia moris maka ema sosa,\u00a0 agora ita atu bandu sira maib\u00e9 difisil tanba ita seidauk iha alternativu atu bele responde ema nia nesesidade loron-loron nian,&#8221;<\/em> tenik Diret\u00f3r Jer\u00e1l Ambiente<\/p>\n\n\n\n<p>Iha parte seluk Xefe Departamentu Korpu Guarda Floresta no Estensaun Floresta, Jo\u00e3o D.M. dos Reis mos esplika katak durante ne&#8217;e Guarda Floresta hala&#8217;o seguransa ba iha ai laran ne&#8217;e difisil tebes,&nbsp; tanba&nbsp; problema transporte laiha, no osan atu sosa han hemu iha terenu laiha, no mos ema limitadu tebes&nbsp; tanba iha Guarda Floresta ne&#8217;e hamutuk ema nain 83,&nbsp; entaun susar atu halo patrullamentu ba problema hirak ne&#8217;e.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Ita haree katak komunidade maioria iha Timor ne&#8217;e, sira nia moris depende liu ba iha ai laran. Iha Lei Jer\u00e1l floresta nian hatete fila fali ba suku ida-idak, tenke asegura sira nia floresta, mais ikus akontese autoridade lok\u00e1l rasik balun mos bele impede, tanba sira iha interese mos iha laran. To&#8217;o oihn loron ami iha Lei oan kona-ba oins\u00e1 atu bele asegura\u00a0 sas\u00e1n ai laran ne&#8217;e seidauk forte,&#8221; <\/em>dehan Diret\u00f3r Jo\u00e3o<\/p>\n\n\n\n<p>Nia informa daudaun ne&#8217;e Guarda Floresta&nbsp; hala&#8217;o sira nia atividade bazeia ba sira nia esperi\u00e9nsia no mos ba sira nia kna&#8217;ar ne\u2019eb\u00e9 sira hadomi, iha ambiente nia laran tanba ambiente ne&#8217;e importante ba ema hotu nia moris.<\/p>\n\n\n\n<p>Nia dehan durante ne\u2019e Guarda Floresta deteta mak ema tesi ai-sunu no ai-kameli ileg\u00e1l iha fatin-fatin no mos tiru animal fuik hanesan rusa no manu sira ne\u2019eb\u00e9 mak moris iha ai laran, sira labele halo kontrola tanba ema limitadu tebes.<\/p>\n\n\n\n<p><em>&#8220;Antes ne&#8217;e ami planu hela prepara estatutu kona-ba guarda floresta nian atu bele hamriik iha baze ida ne\u2019eb\u00e9 mak forte atu bele f\u00f3 estensaun no prevensaun, iha futuru mai ami sei esforsu atu bele kria Lei oan ida oins\u00e1 bele kondena ema sira karik sira laiha lisensa tenke selu,&#8221;<\/em> dehan<\/p>\n\n\n\n<p>Timor-Leste iha ona Pol\u00edtika Protesaun no Konservasaun Ambiente no Biodiversidade baseia ba Konstituisaun RDTL artigu 61 hateten katak, Meiu Ambiente hanesan unidade hosi fatin buat hotu-hotu ne\u2019eb\u00e9 maka moris, situasaun moris nian, inklui mos ema ho ninia hahalok ne\u2019ebe maka fo impaktu ba kontinuasaun moris ho prosperidade (kesejahteraan) ema no mos balada sira.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha Konstituisaun artigu 6, objetivu estadu nian katak proteje didiak meiu ambiente no bali nafatin riku soin rai ninian, iha artigu 139 katak sustent\u00e1vel ba rekursu Naturais.<\/p>\n\n\n\n<p>Iha k\u00f3digu penal RDTL dekretu Lei no. 19\/2009, Kodigu penal artigo 215, 217 too 221 bandu atu labele sunu rai, tesi ai, halo kontaminasaun ba \u00e1r, bee no rai, poluisaun sonoru (ruido) uza bomba ka materiais k\u00edmiku hodi estraga no kaer ikan no peska ikan ileg\u00e1l.<\/p>\n\n\n\n<p>Importante tebes atu ema hotu iha responsabilidade hodi tau import\u00e1nsia ba iha bioversidade, nune\u2019e bele hetan nia benef\u00edsiu sira atu fornese ai-han, ai-moruk, oksij\u00e9niu, mahon, bee, proteje rai labele monu ka halai, material konstrusaun, turizmu, si\u00e9nsia no absorve poluisaun no loron matan ultraviolet &nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Atu bele salva balada no ita hotu husi dezastre naturais mak&nbsp; ita hotu iha ona konxi\u00e9nsia, hodi hadomi natureza, nune\u2019e sira mos bele fo mahon ba ita, hodi bele goza moris ne\u2019ebe ses husi risku, no la fo ameasa ba ita hodi hasoru susar iha futuru. Mai ita proteje natureza, ita salva oan sira nia futuru. &nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportajen Joselin dos Santos Nesesidade uma laran obriga ema atu buka dalan, hodi bele sustenta uma laran, maski dalaruma fo konseku\u00e9nsia ba kondisaun balun, liu-liu meiu ambiente tanba tenke tesi ai hodi bele fa\u2019an, nune bele hetan osan netik. Antonio Pinto de Jesus moris kbiit laek ne\u2019ebe hili moris faan ai maran, nune\u2019e bele sustenta [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":9574,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"amp_status":"","footnotes":""},"categories":[29],"tags":[],"class_list":["post-9573","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-meio-ambiente"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9573"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9575,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573\/revisions\/9575"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9574"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9573"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9573"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/neonmetin.info\/buletin\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9573"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}