Reportajen Agustina Amaral
Rede Feto Timor-Leste partisipa iha sesaun dala-81, hodi aprezenta relatóriu Sombra Alternativu Konvensaun Eliminasaun ba Forinas Diskriminasaun hotu hasoru Feto (CEDAW) ba dala-4.
Tuir portavos Judite Dias Ximenes hateten iha loron 8 Maiu 2023, iha Jenebra, Suisa, delegasaun Sosiedade Sivil ne’ebe lidera Rede Feto Timor-Leste, partisipa sesaun dala-81 hodi aprezenta relatóriu Sombra/Altermativu Konvensaun Eliminasaun ba Forinas Diskriminasaun hotu hasoru Feto (CEDAW).
Nia hateten, Rede Feto Timor-Leste, halo ona monitorizasaun ba implementasaun rekomendasaun CEDAW iha tinan 5 nia laran iha instituisaun sira estadu nian. Nia dehan, relatóriu sosiedade sivíl kontein área temátiku sira hanesan feto no justisa, tráfiku umanu, violénsia bazeia ba jéneru, feto no edukasaun, feto no saúde, feto no polítika, feto no ekonomia, feto rural, meiu ambiente, mákina estadu ba feto nia avansu no inkluzaun sosiál hanesan asuntu transversal hodi integra iha asuntu hotu-hotu.
“Nu’udar nasaun membru, alein de relatóriu estadu nian, iha mós relatóriu Provedoria Direitus Umanus no Justisa (PDHJ) hanesan instituisaun independente estadu nian no relatóriu sombra alternativa hosi sosiedade sivil. Relatóriu sombra nu’udar relatóriu alternativa no komplementar hodi halo balansu no komplementa relatóriu estadu nian no bainhira estadu la halo relatóriu karik sosiedade sivíl no PDHJ bele hato’o relatóriu refere ba Komité CEDAW hanesan relatóriu estadu nian”, nia dehan.
Iha fatin hanesa Prezidente Konsellu Divertimento Rede Feto Timor-Leste, Zelia Fernandes hateten ho relatóriu ne’ebé hato’o ona nu’udar relatóriu komplementar ba relatóriu estadu Timor-Leste nian ne’ebé lidera direita husi Sekretáriu Estadu Igualdade no Inklujaun, sira la relata barak ba iha progresu pojitivu sira maibé nu’udar sosiadade sivil sira ba komplementa saída mak estadu la relata.
“Estadu relata buat ne’ebé mak sira haree di’ak implementasaun no relata ho di’ak maibé buat balu ne’ebé mak sira sei la relata saída mak la inklui iha relatóriu estadu nian ne’e ho ida ne’e ho automátika ne’ebé ita aprejenta la’o seidauk di’ak tanba ne’e mak aprejenta ida ne’e seidauk la’o di’ak para ho ida ne’e ita hatuur para iha oin mai la’o ho di’ak”, dehan Zelia
Sira mos la rekomenda direitamente ba estadu maibé sira hato’o preokupasaun la konsege aprejenta husi governu, liu husi ida ne’e ho deklarasuan nne’ebé sira hato’o ona hamutuk ho sosiedade sivil hato’o, relatóriu kle’an liu tan konabá relatóriu ne’ebé mak sira lori no iha loron tuir mai sira observa, ho ralatóriu sira ne’ebé mak sira hato’o ba sira tuir temátiku sira ne’ebé mak sira nia progresu seidauk la’o di’ak hanesan área justisa, edukasaun, áre saúde, mákina iha estadu, feto iha rural no ekonomia.