Reportajen David da Costa
Iha selebrasaun loron mundial Liberdade Imprensa, Prezidente Republika (PR) alerta, lia loos sei labele fó sai bainhira laiha imprensa ne’ebé livre, independente no aten barani. Tanba liberdade imprensa importante tebes ba garante direitus umanus, dezenvolvimentu no seguransa, liu-liu iha tempu ne’ebé dezinformasaun no ameasa hasoru jornalista sira aumenta.
Prezidente Republika José Ramos-Horta, hateten, Iha loron Mundiál Liberdade Imprensa ida ne’e, selebra ho tema “Forma Futuru ida iha dame” Promove Liberdade Imprensa ba Direitus Umanus, Dezenvolvimentu no Seguransa. Tanba, dame la’ós trégua pasiva. Dame mak konstrusaun ativa no diária no ida ne’e labele harii se la iha lia loos. No lia loos sei labele fó sai bainhira laiha imprensa ne’ebé livre, independente no aten barani.
“Ohin loron, ita nia mundu fahe ba buat barak. Jornalista sira sai alvu, nonook, ka obriga sai ba ezíliu. Dezinformasaun nakonu iha ita nia dijitál komún sira, hodi halo sidadaun sira kontra malu no hafraku ideia kona-ba realidade partillada,” dehan Prezidente Republika José Ramos-Horta, iha komunikadu ne’ebe Neon Metin Asesu husi Media Palasiu Prezidensial Bairo-Pite, Domingu 3/05.
Xefe Estadu haktuir, iha klima hanesan ne’e, liberdade imprensa nu’udar pilar ida ba direitus umanus, motór ba dezenvolvimentu, no kondisaun inegosiável ba seguransa ne’ebé dura.
“Iha Timor-Leste, ita nia nasaun joven hatene konsikuensia husi silénsiu. Ita hatene katak lahó responsabilizasaun, lahó naroman husi jurnalismu onestu, fini violénsia nian sei kuda. Ohin loron, maski ho dezafiu sira ne’ebé ita hasoru, ita hili dalan ba transparénsia demokrátika,” nia dehan.
Xefe Estadu subliña, Timor-Leste hamriik nu’udar farol ba liberdade imprensa iha Ázia. Iha Índise Liberdade Imprensa Mundiál ne’ebé foin lalais ne’e publika husi Reporters Without Borders (RSF), Timor-Leste iha pozisaun 30 husi nasaun 180, aas liu iha Sudeste Aziátiku, liu fali nasaun viziñu boot sira.
“Maibé, klasifikasaun ida ne’e mós sai nu’udar testemuña ida ba ita nia kompromisu ne’ebé metin ba prinsípiu katak mídia livre mak pilar ida ba seguransa nasionál. Ita tenke asegura katak liberdade ida ne’e la’ós de’it estatístika ida, maibé realidade loroloron nian ba kada editór, repórter, no jurnalista nu’udar sidadaun ida-idak iha kada munisípiu,” nia dehan.
Xefe Estadu afirma “Ita tenke proteje nafatin jornalista sira husi ameasa. Futuru ida ne’ebé iha dame harii husi liman barak, maibé kaneta jornalista nian mak hakerek esbosu dahuluk ho onestu,”
Xefe Estadu ne’e husi ba jornalsita sira mane no feto sira ne’ebé aten barani iha média Timor-Leste: kontinua husu pergunta, investiga, no ko’alia lia loos.
“Iha Loron Mundiál Liberdade Imprensa ida ne’e, mai ita selebra ita nia jornada to ohin loron. Maibé mai ita mós reafirma ita nia kompromisu ba jornada sira tuir mai, ba Timor-Leste ida, no mundu ida ne’ebé bele rona lian hotu no Liberdade atu konstrui pás ne’ebé dura,” nia hateten.