Reportajen Umbelina dos Reis
Fundasaun Alola liu husi programa advokasia organiza Diálogu Interativu Foinsa’e (DIF) hodi konvida matenek na’in sira husi parte governu, sosiadede sivil, emprezaria milenial no intelektuais sira hodi fahe sira nia perspektiva konabá isu aktual ne’ebé foinsa’e sira enfrenta ho tema, “Timor-Leste Dekade Rua: Empoderamentu Juventude.”
Iha Diálogu Interativu Foinsa’e, Jerente Poscas Fundasaun Alola, Maria Evelina Iman, hatete, nasaun nia futuru depende ba foinsa’e sira nu’udar xave hodi atinji dezenvolvimentu sustentável. Importante ba foinsa’e hotu atu asesu ba igualdade no edukasaun ho kualidade, justisa, saúde, oportunidade sira ba empregu no partisipasaun iha sosiedade, no hetan protesaun husi violénsia.
Nia dehan, governu kompromete la husik hela juventude ida iha kotu, maibé realidade ne’ebé akontese ohin loron hatudu katak atu sustenta ekonomia, joven barak desidi buka serbisu iha rai li’ur liu husi opurtunidade ne’ebe sira iha.
Jerente Poscas Fundasaun Alola ne’e hatete, aktividade loron ohin nian, oinsá hasa’e juventude sira nia koñesimentu ou konsiénsia konabá futuru nasaun Timor-Leste nian ho asuntu tolu, primeiru asuntu inkluzivu, asuntu advokasia nian, no asuntu polítika no ekonomia nian.
“Juventude barak mak lahetan informasaun hun to’o sira, no la’os de’it haree ba asuntu edukasaun formal, mas oinsá juventude sira mos tenki asesu ba informasaun adekuada liu ba iha edukasaun informal nian, nune’e sira bele preparadu iha kampu de traballu,” dehan Jerente Maria.
Nia hatutan, asaun ajente transformador juventude sira oinsá sai hanesan pioner atu bele asegura ba kria estabilidade, paz iha ita nia nasaun. Liga mos problema ne’ebé mak ita akompaña da-dauk ne’e, oinsá juventude sira halo advokasia ba asuntu oi-oin maibé sempre failla, asegura lian laek sira ne’ebé halerik hela iha sosiedade nia leet.
“Asaun advokasia ne’ebé di’ak konabá asuntu empregu nomos oinsá hadi’a partisipasaun públiku no igualdade. Oinsá bele enkoraja inan feton sira nia preokupasaun ne’ebé da-dauk ne’e hasoru hela, oinsá feto foti poder sai desizaun ba iha públiku, oinsá papel juventude feto foti desizaun ne’e tanba inan feton sira ne’ebé iha potensial konvense oinsá partisipa hodi suporta ativu depois de eleisaun,” nia hatutan.
Alein de ne’e, nia dehan, oinsá asegura mos lia-fuan inkluzivu, tanba liga ho tópiku ne’e, ko’alia mos konabá ema ho defisiensia (EhD). Nia mos hato’o kestaun konabá LGBTI ne’ebé sira iha mos kapasidade, labele hare ba sira nia seksualidade maibé hare mak sira nia kualidade hodi fo oportunidade ba sira hamutuk hodi servi no dezenvolve rai ne’e.
Nia dehan, Prezidente Repúlika fo biban ba grupu minoridade ou LGBTI, “sira dehan labele hare ba ami nia identidade, kondisaun ka fíziku, maibé tenki hare ba kapasidade no mentalidade, tanba ami mak sai ajénsia transformador ba família.”
Nia Konklui katak, Fundasaun Alola la’os halo sensibilizasaun diálogu iha nível nasional de’it, maibé reprezentante Alola mos halo sensibilizasaun ba munisipiu 12 ho programa tolu (3), hanesan programa advokasia, programa saúde inan ho oan, programa nivel edukasaun husi 0 ba leten, nune’e bele asegura nível edukasaun iha suku no munisípiu.