Reportajen Bernarda da Costa
Ekipa susesu kandidatu Prezidente Republika, ho númeru sorteiu 6, Dr. Franciso Guterres Lu Olo, halo konferénsia imprensa hodi esklarese deklarasaun ne’ebe fo sau husi kandidatu Prezidente Republika, Dr, Jose Ramos Horta, hodi atake Prezidente Republika, Dr. Francisco Guterres Lu Olo,
Liuhusi konferénsia imprensa, Porta Voz Kandidatu Prezidente Republika no.6, Horseik, Kandidatu Jose Ramos Horta hatete krize la hahú Lesidere Ramos Horta nia uma, Xanana nia uma, maibe hahú husi Lu Olo wainhira la fo posse ba CNRT nian nain 8 no KHUNTO nian ain 2
Tuir Porta Voz Fernando Gusmao katak deklarasaun ida ne’e falsa no laiha baze
“Ko’alia loos, tuir faktus, krize hahu hosi inkapasidade CNRT nian, atu jere no mantein sira-nia kompromisu ne’ ebé kesi sira nu’udar Aliansa Maioria Parlamentar (AMP), molok eleisaun antesipada, halo iha 12 Maiu 2018. Ho Aliansa entre CNRT, PLP no KHUNTO, mak sira manán eleisaun antesipada, no hetan direitu atu hili Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, hodi lidera VIII Governu”, dehan Fernando ba jornalista sira iha sede Lu Olo nian, iha Luz Clarita, 03/03.
Fernando reafirma tuir Konstituisaun haruka, Primeiru-Ministru tenke hato’ o proposta ne’ e ba Prezidente Repúblika. Hafoin simu proposta husi Primeiru-Ministru, Prezidente Repúblika iha kbiit konstitusionál, atu tetu no deside nomeia ka la nomeia membru sira
ne’ ebé propoin husi Primeiru-Ministru. Bainhira nomeia ona, Prezidente Repúblika haruka publika Dekretu nomeasaun iha Jornal Repúblika no fó posse.
Porta Voz ne’e informa ba jornalista sira katak mosu polémika tanba liafuan ‘Proposta’
temi iha ita-nia Konstituisaun. Lia fuan ne’ e signifika katak Primeiru-Ministru hato’ o naran, maibé ne’ e la’ós ona desizaun atu Prezidente simu de’ it. Prezidente la’ os atu tau deit karimbu. La nomeia membru ruma ne’e, mandatu konstitusional Prezidente nian.
Tuir Artigu 86, no númeru 2 artigu 106 Konstituisaun nian, hateten katak Prezidente Repúblika mak iha kompeténsia nomea no ezonera membru Governu tuir proposta husi Primeiru Ministru.
Iha enkontru dahuluk ho AMP ba formasaun VIII Governu, hafoin Tribunal Rekursu fó-sai rezultadu eleisaun antesipada, PR fó mensajen klaru katak sei defende integridade estadu nian. Tuir loloos, se AMP mak iha intensaun di’ak no defende boa governasaun, tetu kedas mensajen PR nian iha selesaun membru Governu hodi la inklui membru Governu ne’ebé públiku kestiona maka’as kona-ba sira-nia kredibilidade.
Buat ne’ebé Prezidente Republika (PR) labele halo nomeasaun bainhira laiha proposta husi Primeiru Ministru (PM) iha kazu, bainhira PR no PM la konkorda malu kona-ba proposta nomeasaun husi PM, Konstituisaun fó dalan ba PR no PM atu uza sira-nia relasaun polítiku-institusionál hodi hakotu sira-nia diverjénsia. Solusaun ba diferensa hanoin la’ós depende ba partidu polítiku sira iha PN. Se la rezolve, PR iha kbiit atu la halo nomeasaun ba kandidatu membru governu propostu husi PM.
Porta Voz ne’e dehan tan Prezidente la simu proposta ba membru governu husi Primeiru-Ministru laos akontese deit iha mandatu Prezidente Lu-Olo nian, maibe akontese tiha ona iha Presidente Taur Matan Ruak nia mandatu. Karik kandidatu Ramos Horta haluha ona, Prezidente Taur Matan Ruak la simu proposta husi Primeiru-Ministru Xanana atu nomeia no fó pose ba senhora Domingas Fernandes Alves, nu’udar ministra Defeza. Formasaun II Governu, Fretilin mai ho proposta Primeiru Ministru, maibe Prezidente Republika Xanana Gusmao la nomeia Primeiru Ministru ne’ebe propoin husi Fretilin. Fretilin kumpre de’it tanba nomeia no ezonera nu’udar knaar Prezidente Republika nian.
“Krize ne’ebe Ramos Horta refere horseik la iha fundamentu. Krize institusionál ne’ebé hahú bainhira Orsamentu xumba iha Parlamentu Nasional, la sai grave tanba Prezidente Repúblika buka dalan liuhusi diálogu no Primeiru-Minstru rasik, dada fila fali ninia pedidu rezignasaun. Sira nain rua tetu hamutuk situasaun impase politiku, impaktu husi krize sanitaria no mos husi kalamidade”, dehan Fernando Gusmao, 03/03
Tuir Fernando Gusmao katak sorte bo’ot Timor-Leste iha Presidente, Fransisco Guterres Lu-Olo, Presidente ida mak hatene jere situasaun krize ne’ebe akontese no konsege mantein pás no estabilidade polítika no governativa , no mos garante serbisu públiku sira, governo halo nafatin hodi atende publiku nia nesesidade iha momentu ita hasoru pandemia no mos dezastre natural.