Home Uncategorized Tinan 2026 sei hahú Konstrusaun Ba Sentrál Elétrika Solár Eskala Boot 72MW...

Tinan 2026 sei hahú Konstrusaun Ba Sentrál Elétrika Solár Eskala Boot 72MW Iha Manatuto

119
0
Prezidente Repúblika (PR) José Ramos-Horta (Foto-media PR)

Reportajen  David da Costa 

Iha tinan 2026 sei hahú konstrusaun ba sentrál elétrika solár eskala boot 72MW primeiru nasaun nian iha Manatutu atu dezenvolve liuhusi parseria ho korporasaun Japaun no Fransa nian, instalasaun ne’e sei hamenus signifikativamente dependénsia ba gasóleu importadu.

Prezidente  Repúblika  (PR) José Ramos-Horta, hateten, Iha Simeira Minarai no Petróleu Timor-Leste nian, ida ne’e kompromisu metin nasaun nian atu lori kanu gas Greater Sunrise mai rai-maran (onshore), hodi deskreve ida ne’e nu’udar imperativu estratéjiku ida ba dezenvolvimentu industriál nasaun nian.

Tanba ne’e atu destaka Timor-Leste nia pás durante dekada rua, estabilidade demokrátika, no klasifikasaun aas iha liberdade imprensa nian. Tanba ne’e, pozisaun úniku nasaun nian nu’udar membru da-11 ASEAN nian no ponte komersiál vitál entre Sudoeste Aziátiku no Austrália.

“Xefe estadu nota katak jestaun susesu husi Fundu Soberanu no legadu husi kampu Bayu-Undan fornese ona estabilidade finanseira no perísia téknika ne’ebé nesesáriu atu avansa ho projetu foun sira,” dehan Prezidente  Repúblika  (PR) José Ramos-Horta liuhusi nian diskursu iha JL Word, area branca metiout, Tersa 25/11.

Prezidente mós detalha roteiru klaru ida ba tranzisaun enerjétika responsavel, hodi anunsia katak konstrusaun ba sentrál elétrika solár eskala boot 72MW primeiru nasaun nian iha Manatutu sei hahú iha 2026. Dezenvolve liuhusi parseria ho korporasaun Japaun no Fransa nian, instalasaun ne’e sei hamenus signifikativamente dependénsia ba gasóleu importadu no ajuda alkansa eletrifikasaun nasionál totál. 

Nune’e mos xefe estadu espresa apoiu maka’as ba esplorasaun idrokarbonetu kontinuada, hodi sita progresu pozitivu ho kampu Chuditch Finder Energy nian, ne’ebé la’o tuir dalan ba produsaun iha 2027, hodi asegura fluxu reseita ne’ebé presiza atu finansia dezenvolvimentu nasionál.

Tanba ne’e hodi haree liu setór enerjia nian, Prezidente Ramos-Horta defende espansaun “Ekonomia Azul” nian, hodi destaka investimentu boot Japaun nian iha estaleiru doméstiku foun ida ne’ebé projeta atu emprega sidadaun timoroan na’in 4.000 to’o tinan-sanulu ne’e nia rohan. 

Xefe Estadu mos promove liután Timor-Leste nia potensiál nu’udar destinasaun eko-turizmu globál ne’ebé prinsipál, hodi sita estudu sira husi Conservation International ne’ebé konfirma katak tasi nasaun nian abriga biodiversidade riku liu iha mundu, inklui resife korál ne’ebé moos no populasaun baleia ne’ebé barak. 

Prezidente konklui hodi konvida parseiru globál sira atu investe iha nasaun ida ne’ebé oferese la’ós de’it rekursu naturál abundantes maibé mós klaridade regulatória no valór demokrátiku kle’an.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here