Home Notisia Prezidente Republika Husu Governu no PN Foun Serví Ho Onestidade, Umildade...

Prezidente Republika Husu Governu no PN Foun Serví Ho Onestidade, Umildade no Profisionalismu

778
0
Presidente Republika, Dr. Jose Ramos Horta. [Foto: David | 02.07.2023]

Reportajen David da Costa

Prezidente Republika husu ba Governu foun no Parlamentu Nasionál atu serví knaar ho onestidade, umildade, profisionalismu; hala’o knaar-lisuk hamutuk hodi hala’o dezenvolvimentu integradu no sustentável ba  iha Timo-Leste atu ba oin no buras liu tan.

 Prezidente Republika (PR) José Ramos-Horta, hateten, deputadu sira, membru Governu, asesór sira nomós funsionáriu, maka atu serví povu no implementa ho lalais, kompeténsia no laran no liman-moos, programa ne’ebé aprovadu hosi PN.

Xefe Estadu mós fó hanoin ba ema hotu-hotu katak, tuir artigu 74º nº 1 hosi RDTL nia Lei-Inan, Konstituisaun, Prezidente Repúblika maka nu’udar mahein ba hala’ok di’ak hosi instituisaun demokrátika hirak-hotu. Ne’ebé Prezidente Repúblika maka nu’udar  mahein ba hala’ok hosi instituisaun demokrátika. Tanba ne’e Xefe Estadu sei tau matan oinsá maka servisu ba komunidade hala’o loos ka lae tuir programa Governu ne’ebé aprovadu liuhosi Lei  Parlamentu Nasionál.

“Ha’u husu lisensa atu hatada rekomendasaun balu ba Governu no Parlamentu Nasionál, serví knaar ho onestidade, umildade, profisionalismu; hala’o knaar-lisuk hamutuk hodi hala’o dezenvolvimentu integradu no sustentável ba país ne’ebé dehan katak lori oin ida-ne’ebé ita-rain bele ba oin no mesamesak bele rasik buras nia an,”dehan, Prezidente Republika (PR) José Ramos-Horta, Bainhira halo nia Diskursu iha palásiu Prezidente Bairo-Pite, Sabadu 1/07.

Alende ne’e mós, Xefe Estadu  dehan , tama iha ASEAN ho objetivu estratéjiku nasionál no ema hotu hamutuk, tenke haburas ho di’ak Timor nian rikusoin. Kona-ba polítika nasionál no internasionál, tau lisuk hamutuk ho ASEAN tenke sai hanesan prioridade boot.

“Atu hatene klean liután, ita hanoin de’it kona-ba riin tolu ASEAN nian maka ASEAN nia POLÍTIKA no SEGURANSA KOMUNITÁRIA (APSC); ASEAN nia EKONOMIA KOMUNITÀRIA (AEC); no ASEAN nia kala’ok SÓSIU-KULTURÁL KOMUNITÁRIA (ASCC), ne’e atu hatene di’ak liután ba hala’ok iha ita rai laran liuhosi buras hosi ASEAN,” esplika Ramos-Horta.

Nia haktuir, nia sei   fahe Deklarasaun ne’ebé nia halo iha  loron 10 fulanMaiu 2023, bainhira Xefe Estadu sira no Governante sira hosi ASEAN halibur iha Labuan Bajo, Indonézia, ne’ebé Prezidénsia Indonészia maka kordena. Timor-Leste hola parte, ba dala uluk, iha soru-mutu ho ASEAN nia líder sira, marka kapítulu foun ida iha Timor-Leste, tuir história, bainhira Timor to’o rohan importante hafoin dalan naruk ne’ebé lori Timor hotu to’o integrasaun rejionál.

Tanba Timor-Leste Kleur ona hakarak tama nu’udar membru ASEAN nian hanesan estratéjia ida. Tama nu’udar membru ASEAN-integrasaun ekonómika rejionál, dame no propsperidade inkluziva-la’ós de’it tatemik ida maibé prioridade ida iha polítika relasaun negósiu estranjeiru nian no hanesan riin boot ida hodi kaer metin vida no ajenda nasionál. Timor-Leste no ASEAN nia Estadu membru seluk fahe malu hakaran hanesan hodi hasa’e dame no dezenvolvimentu sustentável liuhosi estratéjia rejionál hodi lori hamutuk sasukat sósiu-kulturál no ekonómiku.

“Tuir mapa ne’ebé Líder ASEAN sira tada ona, ho objetivu no kritériu, fó biban mai ami atu bá oin ho tempu natoon atu bele hatán ba kualidade nu’udar membru iha futuru oin mai. Integrasaun iha ASEAN loke oportunidade ba Timor-Leste hodi hatán ba interese no rohan dezenvolvimentu estratéjiku nian, liuliu investimentu iha riin estratéjiku nian ne’ebé sei halo di’ak ba dezenvolvimentu iha área saúde, edukasaun no kualidade vida nian ba ami-nia povu,” nia hateten.

Timor-Leste laran-metin ho banati institusionál, polítika, regulamentu hodi halo reforma, haburas rekursu umanu, investimentu iha infraestrutura estratéjika ne’ebé loke dalan ba oportunidade ba Timor-Leste nia ekonomia nomós haktuir metin ba lala’ok rejionál ne’ebé iha espíritu koperasaun no respeita malu. Ho nune’e, sei moris fini di’ak ba  nasaun Timor nomós ba rejiaun tomak. Timor-Leste sei hein tulun hosi Estadu-Membru hosi ASEAN no parseiru sira kona-ba implementasaun ba mapa dezenvolvimentu nian. “Ami simu ho liman rua no agradese tebes ba Estadu-Membru hosi ASEAN no parseiru sira ne’ebé hahú programa dezenvolvimentu kapasidade nia ba timoroan sira iha a´rea oioin”.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here