Home Notisia Horta ho Xanana husu juventude sira tenke  Estuda hodi  lidera Timor iha futuru

Horta ho Xanana husu juventude sira tenke  Estuda hodi  lidera Timor iha futuru

0
1462

Prezidente Repúblika (PR) José Ramos-Horta ho Primeiru Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmão, (Foto-Media PR)

Reportajen David da Costa

 Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta ho Primeiru Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmão, husu ba joventude sira tenke kontinua estuda makaas,  tanba papel Juventude nian maka estuda no prepara aan didi’ak atu bele lidera nasaun Timor-Leste  ne’e iha futuru.

Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hatete, semináriu ida ohin ne’e tema mak kontribuisaun jerasaun foun, juventude ba dezenvolvimentu nasionál. Tanba ne’e papel juventude sira nia maka estuda no inan-aman sira tenke tau oan sira ba eskola.

“Ha’u nia intervensaun hanesan de’it introdusaun, maibé ha’u hatete ita ko’alia bei-beik kona-ba papél juventude, ha’u hatete papél juventude liu-liu mak ida ne’e estuda, estuda, estuda. Inan-aman, tiu sira kuitadu sakrifisiu todan kosar metan, orgullu tau oan sira iha eskola,” dehan PR Horta ba jornalista sira hafoin partisipa diálogu nasionál ho tema “Papél Jerasaun Foun iha Konteksu Dezenvolvimentu Nasionál Hodi Hatutan Obra Jerasaun Tuan, ne’ebé realiza iha Palásiu Prezidensiál Bairu-Pite, Kuarta  02/09

Nia argumenta “Tanba ne’e, joventude sira iha obrigasaun haree imi nia inan-aman sira nia kosar ben, bainhira oan ida, se família simples, kiak, iha aldeia oan ida hetan lisensiatura, inan-aman sira orgullu loos, aldeia tomak mós orgullu loos, tenke hanoin ida ne’e”.

Nia dehan, responsabilidade númeru dahuluk mak ida ne’e estuda , estuda, estuda, maibé estuda didi’ak duni, la’ós hetan de’it diploma ne’e, mais depois bainhira halo teste ruma la hatene. Entaun estuda, estuda, estuda duni nune’e sai top, labele de’it hetan diploma, tenke iha koñsimentu.

 Nia aforsa depois ba governu, deputadu, professor, setór privadu tenke hatene, iha diploma maibé fraku loos, nasaun país la hetan benifisiu, tanba estuda ne’e inan-aman sira lakon osan, tulun, tan tinan hira nia laran, hetan diploma mais la hatene buat ida.

“Ne’e mak ha’u hatete aproveita, estuda, estuda, estuda tanba tinan ida lakon tinan ne’e la fila, tinan lima lakon, tinan lima ne’e la fila ba oin. Kondisaun, buat ne’ebé importante ba Timor-Leste dame, dame, ho dame mak imi bele estuda, ho dame mak bele iha dezenvolvimentu rai ne’e nian, ho dame mak investór husi li’ur hakarak mai, tanba sira laiha estabilidade, laiha dame sira tauk,” Horta esplika.

Nia haktuir, kona-ba jerasaun foun sira ne’e prontu ona atu simu estafeta lideransa ba oin ka la’e, tanba problema liu mak figura xave  ida maka Prezidente Repúblika, ida maka Primeiru Ministru, tanba ne’e jerasaun foun tenke estuda.

“Ha’u hanoin problema liu mak figura xave mak, ida Prezidente Repúblika, ida Primeiru Ministru. Tanba hanesan nivél ministeriál, Direitór Jerál Timor iha barak ona, sira mak kaer estadu ne’e, la’ós maun Xanana mak loro-loron kaer Banku Sentrál ka Ministériu Finansas iha ema. Iha Prezidensia Repúblika mós iha ema lubuk ida matenek ho estudu esperiénsia iha ne’eba,” nia afirma.

Maibé, agora atu hetan Primeiru Ministru ida kualidade ho matenek, ho integridade, atu hetan Prezidente Repúblika ida matenek bele lori Timor nia naran ba mundu ne’e mak tenke haree didi’ak, mais iha Timoroan balun iha esperiensia no iha preparasaun ona.

Iha fatin hanesan Primeiru Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão nu’udar oradór prinsipál iha semináriu ne’e hatete, liafuan jerasaun foun, atu dehan liafuan sira ne’e mosu sai husi ema ida-idak nia ibun, maibé mós ema sei la komprende didi’ak, hahú husi funu nian, mai to’o agora, Timor-Leste hetan tiha restaurasaun ukun an haree ba formasaun governu, formasaun Parlamentu Nasionál, labele dehan mesak katuas de’it.

“Jerasaun foun barak mós partisipa ona iha dezenvolvimentu ida ne’e, ita hotu rona mensajem Prezidente  nian fó liu ba joven sira ne’ebé foinsa’e katak papèl juventude nian mak estuda, maibé ita haree tur iha ita nia estrutura hahú husi restaurasaun independensia, ema ne’ebé tur iha oin mesak ema katuas, la’òs tanba nia matenek liu no nia bele halo buat hotu, iha demokràsia nia laran povu hatene haree, povu hatene sukat,” dehan Xanana.

Nia haktuir, ema ne’ebé hetan fiar atu ba halo kna’ar iha governu no ne’ebe de’it, la’ós tanba atu manan osan, se ema hanoin hanesan ne’e sala boot. Tanba hanesan mós Primeiru Ministru, la’òs tanba presiza osan, iha demokrásia nia laran, povu mak sei haree no sukat, hahalok saida maka ukun na’in sira hasai fó sai no hatudu ba públiku tomak, povu la koñese letra maibé ho sira nia votu maka sira hili sé mak bele haree sira ne’e, problema ida ne’e mak atu muda mentalidade jerasaun foun nian, hahú husi agora, demokrásia fó poder ba povu dehan kaer la di’ak kaer la hatene.

“Jerasaun foun tuir loloos hanoin saida mak imi sei halo, la’ós buka de’it ba estuda sai funsionáriu, Polísia no F-FDTL, maibé la hatene kontribui ba dezenvolvimentu nasionál, problema no dezafiu boot tebes, no bolu malu ba enxe iha ninistériu sira ne’e hotu, se mak sei dezenvolve rai ne’e,  se bolu ema investedór sira mai hotu iha rai laran, ita rai na’in ‘mak ba sai fali sekurity, sai kondutór no hamoos rai, tanba ita hanoin katak ita mesak lisensiadu dei’t,”  Nia subliña.

Nune’e, Xefe Governu ne’e mós husu ba joven sira atu hanoin, inan-aman sira nia hakarak halo sakrifisiu hodi haruka ba eskola maske família sira enfrenta hela difikuldade, ba hirak ne’ebé la infrenta difikuldade tanba inan-aman manan hela osan. Tanba ne’e husu joventude hotu-hotu iha responsabilidade atu fó ezemplu di’ak ida ba sira ne’ebé atu sai sidadaun, tenke iha vizaun ba futuru, tanba iha ona vizaun ba futuru sei hanoin aban ka bainrua atu halo saida. Maibé, jerasaun foun ne’ebé hetan servisu ruma, iha kompromisu atu serbí rai no serbí povu. Husu joven sira atu estuda aumenta koñesimentu, kompetensia serbí rai ne’e no kontribui iha ne’ebé.

“Husu universidade no sosiadade sira atu provoka diskusaun, no buka matenek liu husi estuda maibé, la’ós ba google de’it, tenke estuda buka husi kakutak rasik mak buka hatene. Husu mós ba joven sira, harii pás nu’udar joven rai ne’e nian, rai ne’e sei iha imi nia liman, imi mak sei infrenta difikuldade, labele haluha hadomi malu pás no seguransa, labele fahe malu, tanba dehan balun nia ema sai ona boot, hodi baku malu ne’e labele, hadomi malu ne’e importante,” nia konklui.

NO COMMENTS