Home Notisia Arte Moris ho TERTIL Membru FONGTIL, Daniel: PNTL La Podia Mai Ho...

Arte Moris ho TERTIL Membru FONGTIL, Daniel: PNTL La Podia Mai Ho Farda

967
0
Diretór Ezekutivu FONGTIL, Daniel Santos do Carmo. [Foto: David | 03.12.2021]

Reportajen David da Costa Gusmao

Diretór Ezekutivu Forum organizasaun naun Governmental Timor-Leste, Daniel Santos do Carmo hateten FONGTIL fó nia solidariedade ba  Arte Moris, tanba  Arte Moris ho teatru Timor-Leste ho naran badak TERTIL nu’udar membru FONGTIL. Ho prezensa FONGTIL iha ne’e hanesan NGO ne’ebé mak fó mahon ba NGO hotu-Hotu.

 “Ohin ami nia prezensa iha ne’e hanesan NGO ne’ebé fó mahon ba NGO sira hotu. No Ami mai iha ne’e atu fó solidariedade ba sira, ami haree katak situasaun ida ne’e hanesan buat ruma ne’ebé estraiñus,” dehan Daniel ba jornalista sira, iha Arte Moris, Sesta 3/11.

Nia dehan estraiñus tanba governu lakon pasiénsia, la hatene sasán, to’o ikus halo ajeneras ke hasoru juventude sira ne’ebé mak matenek iha arte no kultura.

“Loloos ne’e governu tenke apresia, tanba ita koalia konaba edukasaun, hanesan libertadór entaun aktus ka atividade hotu-hotu ne’ebé arte moris  halo ne’e,  hanesan atividade ne’ebé mak orienta ba edukasaun no libertasaun katak sira la depedensia ba estadu maibe jovem kreativu no uza sira nia matenek hodi ajuda dezenvolve ita nia rain liuhusi, skill ka matenek ne’ebe mak sira iha,” nia esplika.

Nia haktuir joven sira iha Arte Moris halo pinta, dansa, toka, kanta, atraksi, teatru no seluk tan, ne’e atu hariku  identidade hanesan ema Timor oan, “atu hatudu ba ema katak ita diferente maibe pelo kontrariu estadu trata sira laos hanesan juventude ne’ebé nakonu ho talentu ne’ebé ajuda estadu maibe trata sira hanesan fali loas sidadaun Timor”.

Nia mos apela ba autoridade liuliu saneamentu munisípiu Dili, PNTL la podia mai ho farda mai iha Arte Moris, tanba Arte Moris ne’e laos organizasaun ho karater ho violentu maibé organizasaun kreativu ne’ebé mak ajuda estadu kualkér situasaun.

“Ho farda, mai halo presaun hanesan forma ruma ne’ebé ita enjua tia ona, ita baruk ona tanba husi ami sira ne’e dezde okupasaun Indonesia haree beibeik militár no polisia sira halo karakter vandalizmu, permanizmu baku joven sira iha fatin ne’ebe deit”, dehan nia

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here