Home Meio Ambiente Treinamentu Jornalizmu Ambiental, KI husu Jornalista Sira Eduka Sosiedade Liu Husi Notísia

Treinamentu Jornalizmu Ambiental, KI husu Jornalista Sira Eduka Sosiedade Liu Husi Notísia

605
0
Jornalista partisipa trenamentu konaba Ambiental iha Alma do Mar. [[Foto: Jose | 10.12.2024]

Reportajen Joselina dos Santos

Treinamentu “Jornalista Ambiental” Prezidente Konsellu Imprensa (KI), Otelio Ote husu jornalista sira aproveita oportunidade, hodi eduka no mobiliza sosiedade atu atua. Jornalizmu Ambientál mak hanesan kompromisu ida ba lia-loos no justisa sosiál, Importánsia hosi jornalizmu ambientál nunka sai evidente liu hanesan daudaun, jornalista sira la’ós de’it fó sai kona-ba asuntu sira, maibé mós tenke ajuda hodi komprende dadus kompleksu sira no tradús informasaun sientífika ba narrativa sira ne’ebé públiku bele komprende no bele envolve.

“Espera katak iha futuru ita nafatin iha koperssaun diak ho doadór sira nune’e kontinua fasilita formasaun ba  jornalista sira. Tanba  semana kotuk enkontru Konsellu Imprensa ho Prezidente Parlamentu Nasional katak nia triste tebes ba kualidade jornalizmu iha Timor-Leste,  nune’e presiza fó formasaun ba jornalista sira tanba barak mak la intende saida mak fontes sira koalia  ne’e duni aproveita oportuniidade ida ne’e hodi sai jornaalista profisional iha terenu”, dehan Prezidente KI iha salaun  Alma do Mar  Likisa, 09/12.

Nune’e KI sei esforsu atu dezenvolve komunikasaun inklui parseiru internasional hodi eleva jornalista sira-nia kapasidade tekniku profisional no intelektual. Formasaun ne’e halo iha munisipíu Likisa atu nune’e partisipante sira bele iha konsetrasaun ba materia ne’ebé formadór sira fó, nune’e lori Konsellu Imprensa nia naran hato’o agradese ba SECOMS UNDP no Embaxadór Japaun ne’ebé sai nu’udar doadór ba atividade sira ne’e ho sira-nia esforsu mak bele hetan oportunidade ida ne’e.

Reprezentante Sekretariu Estadu Komunikasaun Sosial, Elizio Izaac hatutan, ida-ne’e mak tempu ne’ebé dezafiante, iha ne’ebé kestaun ambientál sira sai hanesan prioridade globál ida. Mudansa klimátika, degradasaun ambientál no lakon bio diversidade mak realidade sira ne’ebé afeta diretamente ba komunidade sira. Jornalista sira hala’o papél fundamentál hodi habelar informasaun no hasa’e konxiénsia kona-ba asuntu ambientál ne’ebé afeta iha rai laran no planeta. Ho frekuénsia dezastre naturál sira ne’ebé aumenta poluisaun no impaktu sira ne’ebé klaru hosi mudansa klimátika, jornalista sira nia papél nu’udar ajente mudansa sai krusiál.

“Jornalizmu ambientál fornese servisu públiku ida ne’ebé importante tebes, ajuda komunidade sira atu komprende ameasa sira ne’ebé hasoru no posibilidade sira ba mitigasaun no adaptasaun. Iha mundu ida ne’ebé informasaun la’o lalais, jornalizmu ambientál mak instrumentu ida ne’ebé maka’as atu promove transparensia. Liuhusi investigasaun sira ne’ebé kuidadu no reportajen kritiku, jornalista sira bele fó sai prátika sira ne’ebé prejudika no responsabiliza sira ne’ebé iha pozisaun podér nian. Ida-ne’e relevante liuliu iha Timor-Leste, iha ne’ebé kestaun sira kona-ba jestaun rekursu naturál no prezervasaun meiu-ambiente iha urjénsia maka’as tebes”, nia dehan.

Embaixadór Japaun ba Timor-Leste, Tetsuya KIMURA haktuir,  Jornalizmu hamriik iha demokrasia nia fuan. Liuhusi mídia maka sidadaun sira hetan informasaun, debate  hetan estimulasaun, no tane-aas responsabilidade demokrátiku. Relasionadu ho ida-ne’e, Governu Japaun rekoñese ona importánsia atu hametin setór mídia no fó apoiu kleur ona ba dezenvolvimentu jornalizmu iha Timor-Leste nu’udar parte ida husi nia kompromisu ne’ebé luan liu atu hametin prosesu demokrátiku sira.

“Iha tinan hirak nia laran, Japaun fornese ona finansiamentu ba programa formasaun jornalista sira, ne’ebé espesifikamente adapta ba situasaun Timor-Leste, hodi ajuda hasa’e kapasidade profisionál komunidade mídia nian, liuliu iha kontestu inisiativa apoiu eleisaun nian. Projetu ida-ne’e, ho doasaun millaun neen (6) dolares Amerikanu hosi Governu Japaun, no implementa hosi PNUD, ho objetivu atu harii sede foun ba RTTL, ne’ebé sei hadi’a signifikativamente infraestrutura no kapasidade operasionál atu hametin abilidade jornalista timoroan sira nian, ho énfaze partikulár ida ba empoderamentu foin-sa’e no feto sira”, nia deklara.

Embaixadór husu jornalista sira ne’ebé ohin halibur hamutuk iha ne’e hein katak, sei aproveita didi’ak oportunidade ida-ne’e hodi habelar imi-nia koñesimentu, haluan imi-nia rede profisionál sira, no dezenvolve abilidade neʼebé presiza atu fornese jornalizmu ho kualidade, tanba imi mak arkitetu diskursu públiku no demokrasia nian.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here