Reportajen estajiariu Qintiliana Guterres
Grupu produtivu Turismu Lauala no Tunel husi munisipiu Ermera, konsege transforma produtu Agrikultura lokal sai valor aas liu ho apoiu Oxfam iha Timor-Leste.
Liuhusi Feria Agrikultura ne’ebe organiza husi Oxfam iha Timor-Leste, Xefe grupu Abrao hatete, grupu Turismo Natural Lauala, Konhesidu ho kafetaria, integra mos holtikultura, atividade to’os vertikal sira, no mos lori produtu sira mai iha Kios Matenek.
Produtu ne’ebe sira produs mak pestisidade organiku, inklui adubu organiku maran no been.
“Ami kongratula tebes ba Oxfam iha Timor-Leste, liu husi programa de pensaun ba mudansa klimatika, hamutuk ho grupu Juventude Munisipiu Ermera espesialmente ho grupu Turismo iha Lauala, bele fahe ona esperiensia no matenek mai ami”, Dehan Abrao.
Nia dehan husi intervensaun Oxfam nian bele brani foti desizaun no pratika sira iha ona rezultadu, “ami lori ami nia produtu mai, hodi halo promosaun oinsa mak fo konese ba publiku, konaba produsaun pestisida no adubu organiku. Aleinde ne’e produtu halo insektisida organiku ne’ebe mak produz husi inovasaun du’ut morin, atu prevene pesti sira husi ai-horis”.
Nia esplika organiku ida mak insektisida ne’ebe ferramenta husi tabaco, nia atu hamate ular ka pesti sira husi ai-horis, seluk tan mak Hervisida ne’ebe mak produz husi kinur ho Liis-mutin, ninia funsaun mak atu hafoun ai-horis sira ne’ebe mak ular ataka hodi hakotu nia abut.
Maske nune’e grupu ne’e sei hasoru dezafiu, mak susar asesu ba, hodi rega ai-horis sira, seiduak produs pestisida aimoruk, maibe hetan ona dizeminasaun husi Oxfam, nune’e halo ona serbisu iha tempu bai-loron, nudar meius alternativa ida.
Koordenador ba Adaptasaun ba Mudansa Klimatika, Januario Da Conceicao Soares hateten, Oxfam iha Timor-Leste, iha programa adaptasaun mudansa klimatika liu husi Agrikultura matenek ba klima, realiza feira ba to’os na’in feto foin sa’e sira, ho objetivu mak kria plataforma ne’ebe dignu no seguru ba feto to’os nain foin sa’e sira, atu bele hatudu produtu agrikultura iha ne’ebe produz husi grupu to’os nain ida no grupu to’os nain seluk. Promove feto to’os nain foin sa’e oinsa atu sai lideransa fo vizibilidade no partisipasaun iha Agrikultura ne’ebe sensivel ba iklima. Promove produtu Agrikola entre to’os nain feto foin sa’e ho negosiador no komersiantes no mos diversifika ekonomia familiar.
Programa ne’e liga ho klimatika ho razaun fundamental katak oinsa mak to’os nain foin sa’e sira atu bele resiliente ho fenomena global ne’ebe Mak mundu infrenta partikularmente Timor-Leste ne’ebe mak afeta ba iha tempu udan no bailoro la tuir tempu nune’e liu husi programa agrikultura matenek ba iklima nuudar meiu ida hodi orienta to’os nain foin sa’e sira atu bele adopta liu husi pratika Agrikultura organiku nune’e bele tulun hodi hasa’e produsaun Holtikultura, aleinde responde ba resiliente nune’e mos bele fa’an produtu holtikultura atu nune’e hasa’e rendimentu familiar.
Nia Afirma, eventu ne’e hanaran feira ba feto to’os nain foin sa’e sira ho razaun katak, feto barak mak enfrenta bareira iha direitu uju ba rai, finansiamentu no asesu ba merkadu ho nune’e liu husi feira ida ne’e atu bele fo prioridade ba feto sira atu iha balansu ba oportunidade.
Vizibilidade kontribuisaun feto iha setor Agrikultura iha kontestu sosiedade Dala wa’in ema laduun konsidera, nune’e liu husi feira ida ne’e feto sira bele hatudu katak feto servisu hanesan to’os nain presiza hetan rekonhesimentu.
Aleinde Ida ne’e, hametin lideransa kria plataforma ba feto Sira atu forte entermus konfiansa, no papel komunidade Agrikultura. Promove inkluzaun wainhira feto involve iha setor Agrikultura nuudar parte Ida atu bele tulun familia hodi hasa’e rendimentu. Rezilensia apoiu feto Sira atu bele rezilensia ba iha Agrikultura sensivel ba iklima nune’e bele ajuda komunidade atu bele adapta di’ak ba dezafiu ambiental. OXFAM nia programa adaptasaun mudansa klimatika liu husi Agrikultura matenek ba iklima finansia husi Oxfam Hongkong (OHK), Dehan Nia.










