Home Notisia Loron Mundial Anti Korrupsaun, LABEH Identifika Dezenvolvimentu Iha Baze Lao La Los

Loron Mundial Anti Korrupsaun, LABEH Identifika Dezenvolvimentu Iha Baze Lao La Los

566
0
Diretór Ezekutivu LABEH, Cristopher Hanry Samson. [Foto: Silvino | 09.12.2021]

Reportajen Silvino Freitas

Liu husi komemorasaun loron mundial Anti-Korrupsaun, Lalenok ba Ema Hotu (LABEH) ho Universidade da Paz (UNPAZ), realiza semináriu hamutuk  iha salaun Jose Casimiro UNPAZ, liuhusi semináriu ne’e Diretór Ezekutivu LABEH, Cristopher Hanry Samson hateten tuir monitorizasaun ne’ebé  LABEH halo iha munisípiu 12 inklui RAEOA  hatudu katak dezenvolvimentu iha baze lao la los.

“Iha area saúde iha problema barak, la iha fatin atu rai ai-moruk, serbisu pesoál saúde sira ne’ebé mak la ativu, iha eskola balun ne’ebé mak la iha fasilidade meza kadeira livru ba estudante sira atu estuda ho diak oinsa mak sira sai futuru nasaun ne’ebé mak diak, maibe sira nia dezenvolvimento husi kiik lao ladiak” dehan Diretor LABEH Cristopher ba jornalista sira iha salaun Jose Casemiro UNPAZ, 09/12.

Nia hatutan tan katak, iha area bee mos kuaze munisípiu 13 bee mos sai preokupasaun boot ba komunidade iha area remotas, nune LABEH hamutuk ho sosiedade no akadémika sujere nafatin ba governu atu ukun tuir norma legal sira ne’ebé mak hatuur  ona iha lei-inan no lei-oan.

Nia dehan jere orsamentu jerál ne’ebé mak diskute daudauk, atu bele suli to’o iha povu nia leet, halo dezenvolvimentu iha area bee-moos, estrada, saúde, edukasaun, infraestrutura eletrisidade no hirak ne’ebé mak importante ba povu nia nesesidade.

“Povu la husu atu fahe osan ba sira, maibé povu husu para sira iha kondisaun  ne’ebé diak atu halo sira nia servisu, karik estrada la diak ida ne’e difikulta sira atu ba faan sira nia produtu lokal iha merkadu” nia esplika.

Iha fatin hanesan Reprezentante Reitor UNPAZ, Diretor Rekursu Umanu Carmo Antonio  Pinto Baptista hatutan, sidadaun hotu ne’ebé mak iha nasaun ida nia laran governo mak iha kompetensia atu halo investimentu ba povu nia moris ne’ebé mak hanaran direitu-umanu.

“Prinsípiu fundamental ba ema idak-idak moris iha nia nasaun, moris iha nasaun nia tenki hanesan sidadaun no governu mak iha responsabilidade atu halo investimentu ba povu nia moris” konklui Carmo Antonio.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here