Home Notisia Atuál Prezidente KI no Senior Editor Neon Metin Eleitu Nu’udar Provedór Ba...

Atuál Prezidente KI no Senior Editor Neon Metin Eleitu Nu’udar Provedór Ba Direitu Umanus no Justisa

325
0
Atua Prezidente KI no Senior Editor NM. [Foto: Zevonia | 13.12.2022]

Reportajen Zevonia Vieira

Iha loron 12 Dezembru liuhusi Parlamentu Nasional nomeia kandidatu nain rua mak Ivo Colimau Lay Costa no Virgilio da Silva Guterres ba pozisaun nu’udar Provedór ba Direitus Humanus no Justisa, liuhusi eleisaun ne’ebe hala’o iha Parlamentu Nasional, Virgilio mak hetan votus barak liu hamutuk 34 no Ivo ho votus 29 husi deputadus nain 63.

Iha entrevista ne’ebe hala’o iha Cambodia Phnom Penh, bainhira partisipa iha konferénsia rejionál ba kolaborasaun hodi defende liberdade imprensa iha Sudeste Aziatiku, ne’ebe organiza husi Aliansi Jornalista Independen inklui Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL), Virgilio da Silva Guterres hato’o agradesimentu ba votus konfiansa ne’ebe fo husi membru Parlamentu Nasional sira, no ikus eleitu ba pozisaun importante ida ne’e.

Iha dadalia ne’e Virgilio ho naran kódigu Lamukan hateten bainhira ita koalia konaba direitu umanus ne’e global, liberdade imprensa no espresaun ne’e parte husi direitu umanus, nune’e ba dala uluk nia sei hare saida mak Provedór halo durante ne’e liuhusi lideransa atuál, “ita hare se buat ruma diak ona, ita presiza hadia deit, sekarik buat balun seidauk halo ita presiza kompleta. Maibe prioridade ita sempre tau ba sidadaun vulneravel sira nia direitu, Konsituisaun garante ida ne’e, ita nia Parlamentu mos ratifika ona instrumentu internasionál nian balun konaba direitu umanus, entaun ita buka atu konkretiza ita nia kompromisu estadu nian iha ita nia pratika”.

Nia dehan Provedór mosu ho atu fo paraser ba estadu no governu, konaba sidadaun sira nia direitu. Ita hotu hatene Timor-Leste liu-liu direitu ba feto no labarik nian, juventude nian, grupu vulneravel sira hanesan LGBTI tenke hetan reprezentasaun laos deit iha partisipasaun maibe iha mos defeza, estadu tenke defende mos sira nia direitu, estadu nia instituisaun atu buka no fo hanoin mak Provedor.

“Hau ba sei hare no identifika area intervensaun prioritáriu ne’ebe Provedór tenke halo. Objetivu prinsipál mak atu halo komunidade iha konxiente katak, independénsia ne’e hanesan obra koletiva, no dezenvolvimentu ne’ebe lao mos tenke ho objetivu, atu prienxe direitu sidadaun sira nian atu moris diak, katak independénsia tenke konkretiza ho garante estadu ba sidadaun nian moris diak”, dehan Virgilio iha Cambodia, 12/12.

Nia mos hanoin fila fali memória ho nia inan hakiak matebian Ibu Ade Rosita Sitompul ne’ebe mak uluk aprende buat barak husi matebian rasik, ne’ebe sai defensór direitu umanus ba prizioneiru sira nian, ba Virgilio Ade Rosita sai hanesan ezemplu ida hodi luta ba direitus umanus nian.

Entretantu relasiona ho ezbosu ba lei difamasaun ne’ebe Ministeriu Justisa tent kria, oinsa atu kriminaliza difamasaun, ba ekipa AJTL nia dehan Provedór mos halo advokasia atu defende direitu umanus, liuhusi halo advokasia atu evita proposta legal sira ne’ebé implika limitasaun ba sidadaun sira, atu espresa sira nia liberdade espresaun.

Nune nia konklui katak Timor-Leste liuhusi Parlamentu ratifika ona konvensaun internasionál direitu polítiku sivíl nian, ne’ebe iha artigu laran koalia momos konaba liberdade espresaun no opiniaun, entaun hanesan ratifikador labele fo fatin ba estadu ka governu kriminaliza difamasaun.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here