Home Meio Ambiente APFTL Husu Tau Importansia ba Alterasaun Mudansa Klimatika, Ne’ebe Sei Impaktu  Aat...

APFTL Husu Tau Importansia ba Alterasaun Mudansa Klimatika, Ne’ebe Sei Impaktu  Aat Ba Ema nia Moris

2876
0
Alumi Parlamentu Foinsa'e Timor-Leste (APFTL) Trisia Sousa, Kuda hela Ai parapa. [Foto: Dok.APFTL | 10.11.2023]

Reportajen Joanina Casamiro

Alumi Parlamentu Foinsa’e Timor-Leste (APFTL), husu ba Timoroan  liu-liu juventude no soseidade tomak atu fó importansia ba alterasaun klimatika, tanba halo feto labrik no ema ho defisiensia sai vulneravel liu. Tanba ne’e  hadomi  nafatin ambiente labele so’e lixu arbiru, nune’e bele kria kondisaun ambiente saudavel, bainhira  la kuidadu ambiente mak  sei sofre nafatin problema impaktu negativu sira hosi mudansa klimatika ka natureza nian ba ema nia moris.

Iha marsa ambiental ne’e, feto foinsa’e APFTL, Trisia Sousa hateten, sentidu hosi aktividade hodi kria Marsa Ambiental ne’e objetivu hakarak fanu sosiedade sira oinsa sosiedade sira bele sai rezilente ba asuntu alterasaun klimatika.

“Dadaun ne’e ita haree katak Timor-Leste hanesan nasaun ida ne’ebé hasoru hela ka infrenta hela problema altersaun klimatika ka mudansa klimatika, tanba realidade hatudu katak uluk ita ladun sente rai manas agora ita sente manas bailoron komesa naruk, udan mai bo’ot liu tiha hanesan iha tinan hirak liu ba loron 4 fulan abril  2021 akontese ne’ebe estraga uma barak no mos edifisiu sira,” Dehan Trisia iha iha Jadin Largo Licidere, kinta 09/10.

Timor-Leste hasoru hela  mudansa klimatika, sei Governu maka la haree, povu  sira nafatin terus liuliu ba feto no labarik sira nomos ema ho difisensia sira sai vulneravel liu ba problema hirak ne’e, tanba  impaktu alternasaun hosi mudansa klimatika. Tan ne’e mak sira hakarak kria marsa ida hodi fanun soseidade sira nia hanoin, soseidade  konsiensia atu haree ka tau importansia ba alternasaun klimatika.

“Tuir ha’u nia observasaun joven balu kria ona grupu sira hanesan Joventude hadomin natureza,  sira realiza aktividade halo limpeza maibe la maioria, tanba ema barak mak  la iha konsiensia. Bainhira  joven ka soseidade sira iha konsiemsia ita la’o iha estrada  la hetan tan lixu. Maibe se ita hetan nafatin lixu entaun ita presiza halo adevokasia halo makaas  tanba ema nafatin kontinua no la tau importansia ba Meio Ambiental  niaan,” nia dehan.

Nune’e Rekomenda ba joven feto no mane ba labarik sira soseidade tomak ne’ebé mak iha timor laran tomak  kuidadu nafatin  natureza sira, se bainhira la kuidadu ambiente mak sei sofre nafatin  probelema impaktu negativu sira hosi mudansa klimatika ka natureza nian ba povu no Sosedade Timor-Leste.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here