
Reportajen Umbelina dos Reis
Negosiante abulante sira iha merkadu Terminal kontinua preokupa ba fatin merkadu tanba maluk negosiante abulante balun fa’an sasan la tuir nia fatin no okupa estrada ninin maske hamosu engarafamentu (macet). Konaba fatin merkadu iha sidade Díli ne’e iha problema boot tanba iha merkadu sempre hasoru problema oin-oin hanesan menus ba bee-moos no haris fatin.
Prezidente Autoridade Munísipiu Dili (PAMD) Guilermina F. Saldanha rekoñese katak komunidade ezize fatin merkadu no material, tanba hosi autoridade munisípiu mos rekoñese katak governu hasai osan barak demais ona ba infrastrutura no parte balun seidauk iha retornu.
Prezidente autoridade ne’e mos rekoñese katak negosiante abulante sira sempre halo engarafamentu ba ema no transporte públiku no privadu iha tempu lokraik.
“As vezes ha’u mos triste tanba bainhira negosiante abulante sira fa’an la tuir nia dalan, guarda jestaun merkadu sempre ba duni no foti sira nia sasan, maibé be-beik ne’e labele tanba nu’udar sidadaun Timor oan ita sempre moris tuir lei no regra hodi regula ita.” Dehan Prezidente Autoridade Munísipiu Díli Guilermina ba Neon Metin, iha edifísiu Autoridade Munísipiu Díli, segunda-feira, 22/01.
Nia informa ba vendedór sira ne’ebé fa’an sasan iha fatin ne’ebé apropriadu nune’e labele viola sira nia direitu, tanba tuir lei dekretu númeru 33 ne’e governu moos tenki fo autorizasaun ba vendedores abulante nune’e sira mos tenki selu, maibé selu oinsá ne’e depende, por ezemplu faan modo tahan no ikan ne’e selu oinsá, regras ne’e seidauk iha, maibé momentu ne’eba hosi autoridade munísipiu hato’o ona proposta ba parte relevante sira, nune’e espera katak tempu badak regras ne’e bele sai.
Nia hatutan, tuir lo-loos vendedór ne’ebé fa’an bankada iha merkadu ne’e tenki selu tanba sira hetan benefisiu hosi material sira ne’ebé estadu fo, por ezemplu sira fa’an produtu lokal hanesan modo tahan, fehuk no talas ne’e nia durasaun la hanesan entaun hakarak ka lakohi ita uza ona material estadu ne’e tenki selu, maibé ba negosiante abulante ai-leba oan sira iha foho leten mak tun mai fa’an sasan depois kalan fila ba sira nia uma ne’e tempu ita sei haree no foti solusaun.
“Fasilidade konaba haris fatin públiku ne’ebé estadu provedensia ne’e utiliza ba fatin rua de’it, primeiru bee moos ne’e uza ba nesesidade maior no menor, segundu uza ba sasan ne’ebé ita atu fa’an por ezemplu hanesan fehuk talas no modo tahan sira ne’ebé fase moos hosi rai. Maibé komunidade balun apropria tiha fatin estadu nian tanba estadu la tau bee moos iha ne’eba, i pior liu tan komunidade balun fase ropa tan iha fatin públiku ne’ebé estadu provedensia.”
Nia dehan, merkadu Taibesi kompara ho merkadu Manleuana ne’e, merkadu Manleuana sei di’ak liu tanba komunidade kumpri regra la hela iha merkadu laran, maibé merkadu Taibesi komunidade kontinua hela iha merkadu laran. “Negosiante abulante sira sempre halo engarafamentu ba ema, transporte públiku no pribadi iha tempu loraik mak hanesan iha fatin Becora Terminal, Audian, Fatuhada, Bairo Pite, Elemloi no pior liu mak iha Kampung-baru, ne’e difikulta tebes ba atendimentu servisu saúde sira nian, nune’e informa ba vendedór abulante sira favor tenki kumpri regra estadu nia.”
Iha sorin seluk negosiante Ermelinda Monteiro hateten, sira abandona merkadu no deside fa’an sasan fali iha estrada ibun ne’e ho razaun tanba maluk ai-leba oan sira lokraik tun mai okupa tiha estrada ni-nin entaun sira la fa’an folin no loron ida hetan rendimentu $5 dollar de’it, maibé fa’an iha estrada ni-nin loron ida hetan $20 dollar.
“Wainhira ami fa’an iha merkadu laran de’it ne’e di’ak, maibé lokraik maluk ai-leba oan sira tun hosi foho leten mai fa’an sira nia sasan ne’e estraga ami, tanba okupa hotu iha estrada ni-nin no taka tomak ami nia modo fatin oin entaun ema la sosa ami nia modo no sosa sira nian de’it.” Dehan negosiante Ermelinda ba Neon Metin, iha Becora Terminal, kuarta-feira, 24/01.
“Sasan sira ne’ebé fa’an hanesan modo tahan, ai-lia, tomate, brinjela, ai-manas, fehuk-ropa, batar no talas sira ne’e ha’u nian, maibé osan hosi fa’an sasan ne’e alin sira mak uza tanba sira tuur hotu iha banku universidade UNTL no UNITAL ha’u mesak mak tau matan tanba mama no papa idade avansadu ona.” Nia dehan.
Nia rekomenda ba parte relevante katak, karik iha lei no regra ruma ba merkadu karik husu ba autoridade sira nune’e kontrola hotu negosiante abulante sira nune’e fa’an hotu iha merkadu labele balun ba fa’an iha merkadu no balun faan iha estrada ni-nin ne’e sira sente la dignu.
“Primeiru osan ne’ebé ha’u halo ba bisnis ne’e laiha, maibé iha momentu ne’eba ha’u tuku kami lori ba tetu no osan ne’e tau hamutuk to’o tiha $50 dollar hafoin sosa sasan sira ne’e fa’an fali.” Nia espresa.
Tuir observasaun jornalista Neon Metin tun iha tereinu nota katak negosiante abulante sira iha Becora Terminal sempre halo engarafamentu iha tempu lokraik, tanba negosiante sira okupa fatin estrada ninin hodi fa’an sira nia modo tahan.









