
Reportajen Joselina dos Santos
Sekretáriu de Estado da Igualdade (SEI), organiza atividade “Konstrusaun ba Avaliasaun Konprensivu Nivel Nasionál Implementasun Deklarasaun Pequin no +30 iha Timor-Leste”, objetivu hodi fó empoderamentu ba feto no haforsa feto sira-nia kondisaun no partisipasaun, tuir baze igualdade hodi garantia igualdade dezenvolvimentu no haforsa feto iha sosiedade nia laran.
Diretor Jeral SEI, Armando da Costa hateten Lansamentu no Konsulta ba Preparasaun Relatoriu Plataforma Pequin”, ne’ebé tuir nia tempu estadu Timor-Leste sei submete nia relatoriu ba iha ONU loron 1 fulan juñu 2024. Entaun komesa ohin SEI organiza Worshop ida ne’e ho liña Ministeriu no sosiedade sivil sira nomos parseiru dezenvolvimentu ne’ebé durante ne’e hola parte iha implementasaun servisu área promosaun igualdade inkluzaun nian, hodi hahú fahe informasaun halibur dadus no bele prepara relatoriu estadu nian.
“Liña Ministeriu sira ne’ebé hola parte iha laran mak hanesan Ministeriu Agrikultura, Edukasaun no Saúde. Inklui mos sosiedade sivil hanesan Rede Feto nomos membru sira ne’ebé iha área igualdede jéneru no inkluzaun nian, nune’e mos parseiru dezenvolvimentu internasional no sira seluk hodi fó apoiu ba governu hodi garantia igualdade iha Timor-Leste”, dehan, Diterór Geral Armando da Costa iha Salaun Delta Nova, sexta 12/04.
Iha fatin hanesan, Reprezentante UN (women) Lumena Freitas Exposto hatutan, Importante tebes atu atinje igualdade jéneru no empoderamentu feto sira, tinan oin sei selebra aniversariu ba dala-30 ba deklarasaun Pequin no Plataforma ba asaun ne’ebé mosu iha Konferensia Mundial feto ba dala-4 iha tinan 1995 iha Pequin.
“Eventu ohin esensial tebes ba ita hotu atu refleta ita nia progresu sira identifika dezafiu sira no buka estratejia, atu responde lakunas no dezafiu hodi hadi’a kompromisu no haforsa implementasaun kordenasaun hodi alkansa igualdade jéneru ba komisaun estatuto feto ba sesaun 69, ne’ebé sei diskute kona-ba progresu no dezafiu husi implementasaun deklarasaun pequin no plataforma ba asaun pequin nian”, nia deklara.
Tanba ne’e UN (women) rekomenda ba estadu no membru sira atu halao revizaun kompromisu iha nivel nasionál, atu hadi’a ho objetivu dezenvolvimentu sustentavel ho ajenda 2030. Dezde inisíu UN (women) kolabora ona ho Governu no parseiru sira iha mundu tomak. Nomos iha Timor-Leste atu bele transforma kompromisu ba realidade konkretu ba feto no labarik feto sira iha mundu tomak no implementasaun no konvensaun ba halakon diskriminasaun hasoru feto no objetivu dezenvolvimentu sustentavel.
Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SKOMS) mós haktuir, Deklarasaun no Plataforma asaun deklarasaun pequin hanesan dokumentu objetivu estratejikuiha área 12 ne’ebé sai propriedade ba preokupasaun relativa ho feto. Governu sira ne’ebé partisipa iha konferensia mundial dala-4 kona-ba feto halibur iha pequin iha fulan setembru 1995 hodi promove objetivu relasiona ho igualdade jéneru no inkluzaun. “Dezenvolvimentu importante ba feto hotu nomos haree ba interese ema nia nian. Iha deklarasaun ida ne’e partisipante sira hatudu katak fó empoderamentu ba feto, haforsa nia kondisaun no nia partisipasaun tuir baze igualdade iha kampu sosial inklui feto nia partisipasaun iha prosesu desizaun no asesu apoia hodi garantia igualdade dezenvolvimentu no hafosa feto iha sosiedade nia laran”, nia esplika








