Reportazen Zevonia Vieira
NGO Belun lansa relatoriu regional, spesial Timor-Leste tinan 2019 nian konaba indise sustentabilidade Organizasaun Sosiadade Sivil (OSS)
Liu hosi lansementu refere, Diretor NGO Belun, Luis Ximenes hateten NGO Belun hetan apoiu hosi povu Amerikanu liu hosi USAID hodi hakerek relatoriu indise konaba sustentabilidade organizasaun sosiadade sivil iha Timor-Leste, ne’ebe liu hosi aprosimasaun ba panelista sira nmai hosi organizasaun sosiadade sivil sira ne’ebe inkluzivu hanesan Asosiasaun Difisiensia Timor-Leste (ADTL), CODIVA, Akademiku, igreja, organizasaun Rede Feto, FONGTIL, AJAR, organizasaun rede iha Atauro, grupu vulneravel no Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL).
“Belun halo aprosimasaun ho panelista sira hosi organizasaun sosiadade sivil sira neebe inkluziv hodi hato’o idak-idak nia prespektiva ba situasaun ne’ebe akontese iha organizasaun sosiadade sivil sira hanesan ambiente legal, kapasidade organizasional, viabilidade finanseira, advokasia, provisaun serbisu, sectorial infraestrutura no imajem publika. Panelista hamutuk 12 dezenvolve relatoriu, liu hosi diskusaun no bazea ba dadus ne’ebe organizasaun sosiadade sivil sira ih”, esplika Direitor Belun iha salaun Delta Nova, 29/12.
Iha fatin hanesan Enkaregadu Negósiu Embaixada Estad Unidu Amerika (EUA), Elias Parra, Elias Parra hateten relatoriu Indise Sustentabilidade Organizasaun Sosiadade Sivil ne’ebe hetan apoiu hosi USAID nudar indise annual hodi relata konaba setor sosiedade sivil nia forsa no viabilidade jeral iha nasaun sira hamutuk 74.
“Tinan ne’e ami kontente haree Timor-Leste tama iha lista refere. Indise ne’e ferramentu importante ba sosiadade sivil, governu, doadores, akademiku no sira seluk hodi komprendei suka sosiedade sivil nia sustentabilidade”, hatete Elias Parra.
Nia hatutan organizasaun lokal sir abele mos uza indise ne’e hodi halo advokasia, hodi hadiak liutan ambiente apoiu iha parte legal no bele uza ba USAID nia atividade foun advokasia NGO ba governasaun diak no ajuda akompanha progresu atu haforsa liutan NGO sira iha Timor-Leste.
Nia mos informa katak Estadu Unidus Amerika iha ona relasaun bilateral forte ho Timor-Leste dezde Timor nia independensia no halo ona esfrosu barak, hodi lori programa hirak ne’ebe signifikante no iha impaktu ne’ebe alina ho governu Timor-Leste nia prioridade sira.
Tuir Elias Parra katak komunidade NGO iha Timor-Leste ne’ebe forte, dezde nia independensia, maibe NGO barak ne’ebe foin moris konsidera katak sira nia abilidade advokasia sei limitadu hela, tanba falta kapasidade administrative no apoiu finanseiru sustentavel.
Elias haktuir sosiadade sivil ne’ebe forte, dinamiku no iha kapasidade sai hanesan pilar fundamental ida ba demokrasia no NGO sira bele ajuda defende sidadaun sira nia nesesidade no iha tempu hanesan ajuda mos divulga governu nia politika importante sira.
Kada tinan EUA fornese mais menus $20 milliaun iha asistensia dezenvolvimentu ba Timor-Leste, liu hosi ajensia Estadu Unidus nian ba dezenvolvimentu internasional (USAID), ne’ebe fornese subvensaun no kontratu sira ba organizasaun sosiedade sivil sira no kompania sira.
Tuir relatoriu indise organizasaun sosiadade sivil Timor-Leste tinan 2019 hetan valor 3.5 ne’ebe hatudu katak indise organizasaun sosiadade sivil iha prosesu dezenvolvimentu ka evolui hela.
Projetu hakerek relatoriu indise nee hetan apoiu finanseir hosi povu Amerikanu, liu hosi USAID, parseiru ho ICNL no fhi360.









