Home Notisia Xanana: Durante Iha Prosessu  konstrusaun  Paz no Estadu,  Fó Importánsia Barak Ba...

Xanana: Durante Iha Prosessu  konstrusaun  Paz no Estadu,  Fó Importánsia Barak Ba Liberdade  Imprensa

794
0
Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmão (Foto-David).

Reportajen David da Costa

Primeiru Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmã, durante iha prosessu  konstrusaun ba paz no Estadu, fó importansia barak tebes ba liberdade de imprensa. Tanba liberdade imprensa  hanesan pilar sentral ida husi ita-nia demodemokrasia.

Primeiru Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmã, dehan Iha países frágeis no iha pós-konflitu, meios de komunikasaun Sosiál dezempenu papel vital tebes, la’ós de’it iha fornesimento informasaun ba ema, maibé mós iha konstrusaun  alikerkes paz, konfiansa ho identidade nacional.

Depois violénsia no repressaun, mak kriasaun sosiedade ida ne’ebé aberta ho Komunikasaun Sosiál independente hanesan sinál ida ne’ebé hatudu klaru tebe-tebes katak País ne’e sees daudaun ona husi laran-ta’uk no kontrolu hodi hako’ak metin transparénsia, inkluzaun ho governasaun demokrátika.

Iha Timor-Leste,  ema hatene liuhusi esperiensia saida mak  akontese wainhira haruka imprensa nonook. Timoroan sira sei lembra kona-ba sensura ho propaganda ne’ebé  povo Timor-Leste hasoru durante okupasaun. Halakon tiha lia-loos no haruka ema hotu nonook. Lian sira ne’ebé independentes mós bandu hotu. Timor nia luta subar-metin ba mundo no  povo Timor nia susar no terus parte barak husi komunidade internasional mós nega.

“Tanba ne’e mak, durante ita nia prosessu  konstrusaun ba paz no Estadu,  ita fó importansia barak tebes ba liberdade de imprensa. Nia hanesan pilar sentral ida husi ita-nia demodemokrasia,” Dehan Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmão bainhira partesipa iha The Dili Diálogo Forum Iha Salaun Multifunsi-GMN Bebora, Dili 10/05.

“Maibé ita-nia luta ba demokrasia seidauk hotu ho restaurasaun ita-nia independensia. La hotu ho eleisaun. kontinua loro-loron iha ita-nia leis, ita-nia meios de komunikasaun, iha ita-nia sala de aula no iha ita-nia diskussaun,” Nia dehan.

Nia explika, demokrasia labele buras iha nakukun-laran. No presiza Komunikasaun Sosiál ida ne’ebé forte no independente atu bele  promove diálogo, ke’e-sai no hatudu korrupsaun, apoiu kultura polítika aberta no fó lian ba vulneráveis sira. Tanba ne’e labele taka metin ema Timoroan sira nia lian.

“Ita nunka mais bele taka metin timoroan sira-nia lian. Ita hotu-hotu haka’as-an atu halo Timor-Leste sai hanesan país ida ne’ebé haklaken lia-loos. Ohin-loron, ita iha sociedade ida ne’ebé nakloke ho imprensa livre, tanba diskusaun ne’ebé ita rasik foti kona-ba tipu sodiedade ne’ebé ita moris bá,” Nia esplika liu tan.

Timor-Leste liu ona dalan naruk  hodi hetan nian independénsia no harii ona sosiedade ida ne’ebe maka demokrasia, tanba ne’e tenke proteje liberdade imprensa iha Timor-Leste.

“Ita liu ona dalan naruk ida desde hetan ita-nia independénsia, ita harii daudaun ona sociedade ida ne’ebé demokrátika liu iha Sudeste Asiático no ita proteje liberdade de imprensa. Maibé ita tenke kontinua defende Liberdade ne’e. Ita tenke prepara-an ba futuro digital,” Nia konklui.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here