Home Meio Ambiente Relatório Justisa Klimátika Husi Oxfam, Hatudu Mudansa Klimátika fo Todan Maka’as Liu...

Relatório Justisa Klimátika Husi Oxfam, Hatudu Mudansa Klimátika fo Todan Maka’as Liu ba Feto Sira

1015
0
Oxfam ho parseirj sira basai foto hamutuk iansamentu relatoriu justisa klimatika. [Foto: 24.07.2025]

Reportajen Silvino Freitas

Oxfam iha Timor Leste (OiTL) ho nia parseiru sira Core Group Transparency (CGT) no Alumni Parlamentu Foinsa’e (APTL) lansa realtoriu justisa klimatika ba feto sira iha timor-leste monitorizasaun ba finansiamentu klimatika no feto sira nia esperensia ba mudansa klimatika, nunee husi relatoriu nee hatudu mudánsa klimátika fo todan tebes ba feto sira, nune’e mós alokasaun fundu klimátika ba asuntu jeneru menus liu.

Lucio Savio Oxfam nia Manajer Programa ba Justisa Klimatika dehan, relatorio nee hatudu katak impaktu husi mudansa kimatika nee fo todan tebes ba maluk feto sira nia impaktu nee triplu maka faluk, presaun normas social no difisiente nee fo kondisaun ne’ebé todan tebes bainhira akontese mudansa klimatika nian, nee mak situasaun real husi relatoriu ne’ebé aprezenta ona husi Oxfam, nunee husi fundu klimatika ne’ebé alokasaun espesifiku ruma hodi hasae rezilensia ba feto sira hasoru mudansa klimatika.

“entaun ohin husi dadus balun ne’ebé tekniku tebes iha formula balun ne’ebé ami uza ami bolu riomarker nee formula global ida ne’ebé ema uza hodi halo analiza ba lalaok finansiamentu klimatika entaun kuaze maioria orsamentu ne’ebé semo mai nee sei ho markasaun signifikativu laos principal balun orsamentu ne’ebé tama mai laiha alokasaun espesifiku ba asuntu jeneru” dehan Lucio Savio ba jornalista sira iha Oxfam Hudi-laran, (23/07).

Nia dehan tan, husi signifikante nee maka projeitu ne’ebé finansia husi finasiamentu klimatika nee maka asuntu jeneru nuudar asuntu ne’ebé kruza maibe laos prioridade, se ita haree projeitu nee principal entaun projeitu nee mak tau asuntu jeneru nuudar asuntu prioridade iha projeitu ne’ebé sira implementa, nunee husi aprezentasaun relatorio nee projetu ne’ebé finansia husi finasiamentu klimatika nee menus liu iha markasaun prinsipal barak liu mak signifikante no balun laiha liu asuntu jeneru husi projeitu ne’ebé finansia husi fundu klimatika.

“entaun ami rekomenda orsamentu sira ne’ebé semo mai liuhusi implementasaun projeitu nee tenke halo alokasaun 10% ba asuntu jeneru iha laran, nunee maluk feto sira ne’ebé hetan efeitu triplu sira nia nesesidade bele hatan laiha maka sira labele hatan ba sira nia nesesidade durante akontese mudansa klimatika” dehan Lucio.

Herminio Xavier reprezentante SEI dehan, tuir index 2023 ba risku dezastre naturais timor leste tama iha numeiru 16 nasaun ne’ebé risku ba mudansa klimatika nunee timor leste iha risku no vulneravel liu ba mudansa klimatika ne’ebé akontese iha future, nunee husi previzaun tempu klima estremu sei akontese nafatin fo impaktu ba nasaun nia ekonomia populasaun sira inkliu feto ho mane, labarik feto ho mane, ema ho difisiensia no grupu vulneravel sira seluk, tanba iha ita nia komunidade eziste knaar estrutura jeneru ne’ebé diferente hodi fo impaktu ne’ebé diferente mos ba feto ho mane no ema ho difisiensia sira inklui ferik no katuas sira, nee afeta ba sira nia konesimentu atu antisipa ba mudansa klimatika ne’ebé akontese iha ita nia rain liuliu oinsa atu rekoopera husi dezastre naturais.

“tanba knaar jeneru ne’ebé la hanesan iha sosiedade nia laran feto mak responsavel ba kuru bee atu fornese ba moris familia iha uma entaun feto tenke lori tempu naruk lao dook ba buka bee moos nebe afeta ba feto nia tempu no enerjia buka bee moos hodi aumenta feto nia servisu ne’ebé dupla, ita hatene feto mak numeiru um halo buat barak maibe mane mak koalia barak” dehan Herminio iha ninia diskursu ambitu lansamentu relatorio, (23/07).

Nia dehan tan, husi impaktu mudansa klimatika ne’ebé afeta makaas ba feto nia moris no feto rural sira feto difisiensia feto ne’ebé mukit ba biodiversidade maka SEI halao advokasia hodi asegura abordajen integradu jeneru integra iha lejislasaun politika no orsamentu estadu nian ne’ebé liga liu ba iha mudansa klimatika no dezastre naturais no governu kompremitidu atu integra igualidade jeneru iha jestaun dezastre risku liuhusi planu nasional adaptasaun ne’ebé integra sesaun ba adaptasaun jeneru no inkluzaun social ne’ebé difini diferensa impaktu husi mudansa klimatika ba feto ho mane, labarik feto ho mane ferik ho katuas no ema ho difisiensia sira.

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here