Home Notisia Loron Veteranu, Prezidente Horta: Nafatin Sevisu Hamutuk ho Onestidade no Responsabilidade

Loron Veteranu, Prezidente Horta: Nafatin Sevisu Hamutuk ho Onestidade no Responsabilidade

250
0
Prezidente Repúblika Jose Ramos Horta. Foto: Media PR

Reportajen Umbelina dos Reis 

Komemorasaun loron veteranus ba dala- IX, ho tema “Unidade iha Diversidade ho Sentidu Pátria”, Veteranus sira nafatin iha liña oin ba dezenvolvimentu nasionál, hodi promove poupansa ne’ebe nesesária hanesan projetu konaba uma, negósiu no investimentu iha áreia potensiál hanesan setór agrikultura, peska, floresta, turizmu no industria no enerjia ne’ebe apoiu ba ekonomia verde no azul.

Prezidente Repúblika Jose Ramos Horta hateten, Ohin Selebra loron nasionál veteranu nian ba dala-9  ho tema “Unidade iha diversidade ho sentidu ba pátria”, ita halibur ho respeitu, gratidaun no sentidu responsabilidade istórika ne’ebé kle’an. Hodi fó omenajen ba erói no mártir pátria sira nia. Ita hanoin sira ne’ebé durante tinan 24 luta ba libertasaun hasoru adversidade ho korajen, disiplina no fiar ne’ebé la nakdoko ba independénsia Timor-Leste nian.

“Liberdade la’os dádiva ida hosi istória ne’ebé manán liuhosi sakrifísiu, organizasaun, unidade no sentidu misaun estraordináriu. Veteranu sira reprezenta kapitál umanu no morál ne’ebé laiha paralelu, sira iha esperiénsia, dixiplina, kapasidade organizasaun no lideransa, husi orijen, kultura, rejiaun no sensibilidade polítika.” Dehan Prezidente Repúblika Jose Ramos Horta liuhosi nia diskursu iha Konsellu Kombate Libertasaub Nasionál (CCLN), iha Comoro, tersa-feira, 03/03.

Xefe estadu Ramos Horta dehan, diversidade sira hetan unidade no  vitória, ohin loron kapitál sosiál ne’e moris nafatin. Nia inspira dehan ita tenke nafatin inspira jerasaun foun feto no mane,  labarik no foin-sa’e sira, sidadaun Timor-oan hotu aprende husi imi-nia inan-aman no avó sira-nia ezemplu.

” Veteranus sira tau interese públiku nasaun, komunidade no família sira aas liu sira-nia interese individuál. Sira-nia ezemplu kompromisu, dedikasaun no espíritu sakrifísiu nian maka fundasaun ba ita-nia futuru.” Nia dehan

Timor-Leste agora hasoru luta foun luta ba dezenvolvimentu, ne’ebé mak difisil liu no ezijente,  Ita iha kompromisu ba integrasaun tomak iha asosiasaun nasaun sira iha sudeste aziátiku nian (ASEAN), hodi asume responsabilidade atu sai  estadu no membru ba dala-11.

” Objetivu ida-ne’e ezije dixiplina institusionál, kumprimentu rigorozu ba kompromisu no reforma estruturál sira ne’ebé kle’an.Ita asume ona kompromisu internasionál sira — ba ASEAN, OMK, CPLP, direitus umanus, no Objetivu Dezenvolvimentu Sustentável (ODS) Nasoins Unidas nian, entre sira seluk  maibé ita-nia kompromisu boot liu maka ba Povu Timor-Leste.” Nia informa. 

Xefe estadu ne’e dehan,  presiza hametin soberania alimentár, diversifika ekonomia, promove emprendedorizmu, inovasaun no kriasaun oportunidade ba ema hotu, nune’e Timor-Leste la’os independente iha planu formál de’it, maibé soberanu duni iha jestaun sustentável no estratéjika ba nia rekursu rasik. Ita sente orgullu atu hanoin hikas fali inisiativa sira ne’ebé hatudu kapasidade transformadora husi ita-nia veteranu sira, hanesan kriasaun banku iha futuru tanba  banku privadu dahuluk ho kapitál eskluzivamente hosi Timor-Leste.

“Veteranu sira nafatin iha liña oin ba dezenvolvimentu nasionál, hodi promove poupansa sira ne’ebé nesesária atu finansia projetu foun sira kona-ba uma, negósiu no investimentu iha área potensiál iha pais ida ne’e, iha agrikultura, peska, floresta, turizmu, indústria, enerjia no servisu sira, hodi aposta iha ekonomia verde no azul.” Nia konklui. 

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here