Home Feature FRANCISCO KALÇONA NIA KOERENSIA IHA LUTA SAI EZEMPLAR

FRANCISCO KALÇONA NIA KOERENSIA IHA LUTA SAI EZEMPLAR

3205
0
FRANCISCO KALÇONA "Bere Mata Ruak" (Foto: hosi facebook Jacinto Alves nian)

Hosi Nuno Rodrigues “Chailoro”

Husi luta-na’in barak ne’ebé militár Indonézia kaer, kastigu, tortura no oho durante tempu okupasaun,  Francisco Rodrigues Kalçona ‘Bere Mata Ruak’ nu’udar prizoneiru polítiku ida ne’ebé tama-sai prizaun husi kedas militár Indonézia sama-ain ilegalmente ho forsa iha Díli, iha dezembru 1975, to’o foti-ain husi Timor-Leste, iha 1999, tanba povu Timor-Leste nia vitória.  Bere Mata Ruak sai prizoneiru polítiku ba brutalidade no barbarismu Indonézia durante tinan-24, maske  nia isin iha inimigu nia kontrolu liuhusi kastigu no torturasaun oioin, maibé ninian noin kontinua revolta hasoru invazór. Ninian paixaun ba luta libertasaun nasionál no ninia atenbrani hasoru ameasa oioin halo nia nunka para atu buka leet mamuk iha zona okupadas hodi kontinua reziste.

Francisco Kalçona mate iha loron-11 fulan-Dezembru tinan-2019 iha Ospitál Nasionál Guido Valadares tanba moras fuan. Ninia espíritu luta nian sei hatutan husi nia kaben, Fernanda Lay ho nia oan na’in-12 no beioan na’in-12, maun alin, sobriñus no nia maluk sira ne’ebé nia husik hela nia ain-fatin.

Francisco Rodrigues Kalçona moris iha Manufahi, 7 maiu 1956.  Oan dahuluk husi maun-alin na’in-12, husi aman Vitorino  de Jesus Kalçona no inan Elisa de Jesus Correia.

Bainhira nia sei joven no sai estudante sesto ano iha Eskola Liceu Dr. Francisco Machado, ho Revolução dos Cravos ne’ebé mosu iha 1974,  ho idade 18 anos,  Francisco Kalçona sente no hatene Povu Maubere nia hakarak no koloka nia an imediatamente ba servisu inkondisional hodi hatutan aspirasaun sagrada: independénsia no liberdade.

Francisco Kalçona nu’udar fundadór ida ba movimentu estudantil no dinamizadór prinsipál ba movimentu juventude. Francisco Kalçona ho formasaun husi membru Comite Central FRETILIN, Vicente Reis ‘Sahe’, António Carvarino ‘Mau Lear’, Roque Rodrigues ‘Maubenko’, Venancio ‘Seran’, hamutuk ho nia kolega sira funda União Nacional dos Estudantes Timores (UNETIM) iha 14 Outubru 1974.  UNETIM nu’udar asosiasaun atu halibur estudantes hotu-hotu iha asaun hodi envolve povu Timor-Leste iha luta ba liberdade no progresu.  UNETIM mak organizasaun dahuluk ne’ebé implementa trabalho de base, fiar iha forsa povu nian no halo povu sai protagonista prinsipál ba luta libertasaun nasionál.  Iha prátika, ho programa UNETIM,  povu hahú hatene luta la’ós nu’udar prezente husi ukun-na’in sira, maibé povu tenke organizadu no luta ba libertasaun nasionál.

UNETIM hahú lansa kampaña alfabetizasaun ho métodu Paolo Freire, edukadór populár husi Brazil ne’ebé la’ós de’it atu aprende lee no hakerek maibé iha tempu hanesan hatene halo leitura ba realidade sosiál no oinsá bele muda.

 

Konxiensilizasaun sai objetivu prinsipál husi edukasaun UNETIM ninian sai parte husi ejizénsia ba reforma edukasaun.  Nu’udar membru Corpo Diretivo, reprezentante Eskola Liceu,   Kalçona organiza estudantes atu halo atividade produsaun iha Malinamuk, hadi’ak be moos, irigasaun no promove arte no kultura popular.   Iha UNETIM, Francisco Kalçona hamutuk ho nia maluk sira aprende husi povu kona-ba sira-nia matenek hanesan tebe, aiknanoik, istória, maibé iha tempu hanesan hanorin sira-nia matenek ba povu sira, hanesan alfabetizasaun no múzika revolusionáriu sira.

Husi UNETIM, Kalçona aprende kona-ba polítika, organizasaun, hadomi nia nasaun no sai revolusionáriu.

Ho nia  matenek iha pinta, Francisco Kalçona no António Pinheiro mak dezeña logo UNETIM. Kalçona sai mós ilustradór ba publikasaun ASDT, Nacroma.

Bainhira profísor portugés barak husik nia kolónia, tanba mudansa polítika iha Portugal, Francisco Kalçona sai mestre hodi hanorin matematika no dezeñu ba estudante ciclo preparatório iha Díli.

Husi kuadru UNETIM ninian, FRETILIN habelar harii nia organizasaun Organização Popular da Juventude Timor (OPJT) iha 10 Juñu 1975 no ikusmai Organização Popular da Mulher Timor (OPMT) hodi halibur foin-sa’e hotu-hotu luta ba libertasaun nasionál. Nu’udar estudante iha Escola Liceu DR Francisco Machado, Bere Mata Ruak hili atu husik ninia estudu hodi fó an tomak ba luta libertasaun nasionál. Iha tempu ne’eba estudante sira mai ho palavra de ordem “mais vale perder um ano e ganhar a Pátria do que ganhar um ano e perder a Pátria (di’ak liu lakon tinan ida hodi manan Pátria, duke manan tinan ida hodi lakon Pátria).

Iha Outubru 1975, ho ninian envolvementu iha OPJT, FRETILIN nomea Bere Mata Ruak nu’udar membru Comité Central FRETILIN ho responsabilidade nu’udar Vise-Sekretáriu OPJT. Iha periodu FRETILIN hala’o funsaun nu’udar Governo de Facto, hafoin administrasaun Portugés husik Timor, OPJT iha papél prinsipál ba mobilizasaun povu iha Timor-Leste tomak iha edukasaun, kultura, ekonomia, seguransa no saúde hodi serbi interese povu ninian.

Militár Indonézia ne’ebé hahú tama mai Timor-Leste husi fronteira terestre, FALINTIL no membru Comité Cental FRETILIN, Vicente Reis ‘Sahe’ no sira seluk, inklui Francisco Kalçona lori kilat hodi tau matan ba seguransa iha fronteira to’o Proklamasaun Independénsia mak fila fali mai Dili.

Iha loron invazaun, 7 dezembru 1975, Francisco Kalçona konsege halai husi subar husi hela-fatin membru CCF nian husi serku militár Indonézia no halai subar iha be-dalan iha Estrada okos. Francisco Kalçona atu halai ba ai-laran, maibé hasoru fali sargento Tilman ne’ebé informa ba nia katak nia aman militár Indonézia kastigu hela. Nia halo esforsu atu liberta nia aman, maibé Indonézia kaer nia no hatama ba kadeia.

Bainhira militár Indonézia hasai nia husi Komarka Balide iha 1978,  Francisco Kalçona partisipa iha atividade klandestina hodi kontinua fó apoiu ba luta armada hodi serbisu hamutuk ho Maria Gorete no ativista klandestina sira seluk.

Iha tinan-1980, Fancisco Kalçona envolve iha Levantamentu Marabia hodi halo ligasaun no ajitasaun. Militár Indonézia dala ida tan kaer no hatama ba komarka tanba deskonfia envolve iha Levantamentu Marabia.   Iha tinan-1981, militár Indonézia husik Francisco Kalçona, maibé kaer fila fali iha 1983.

Durante Komarka Balide, Francisco Kalçona hamutuk ho prizoneiru polítiku sira seluk organiza klubu futebol ho naran Rai-Lakan.  Rai Lakan ne’ebé manan beibeik iha jogu, inklui hasoru militár Indonézia, dala ida tan forsa invazór halo torturasaun, kesi nia hanesan Jesus Kristu no uza eletrisidade hodi soke, iha nian inan nia oin.  Torturasaun kruel ne’e hala’o tanba deskonfia klubu futebol iha ligasaun ho polítika.

Moris nu’udar prezu polítiku halo Francisco Kalçona tenke subar husi bairu ida ba bairu seluk ho tulun rede klandestina ninian. Kuaze bairu sira iha Díli laran sai fatin ba nia subar fatin no iha situasaun perigu tebes nia laran, Kalçona ba subar iha Viqueque no Ainaro.

Francisco Kalçona tama-sai prizaun desde kedas dezembru 1975  to’o 1999.

Francisco Kalçona nu’udar fundadór no ativista no militante estraordináriu movimentu estudantil no juventude  ba independénsia Pátria. Militár Indonézia kaer, kastigu, torturasaun oin oin, maibé nia la deziste, nia hatudu ninia koerensia ba saida mak nia fiar.

Hafoin Timor-Leste hetan ninian independénsia, Francisco Kalçona manan-moris nu’udar mekaniku no soldadór. Dala ida tan, nia hatudu nia fiar iha kbiit rasik atu hatutan nia moris, la depende ba ema seluk ka tane liman ba estadu.

Ita presiza banati tuir nia dalan  tanba hatene sakrifika nia an ba ema barak nia nia di’ak.  Ita nia juventude tenke banati tuir nia ezemplu.   Atu hanoin hikas Francisco Kalçona  nu’udar dever importante mak halo tuir nia: hatene serve ba kauza justa ida.

Francisco Kalçona hatudu tiha ona katak nia komunga atu liberta nasaun ida ne’e husi kedas inísiu revolusaun to’o povu Timor-Leste manan nia Pátria, maske hetan torturasaun oioin.

Nu’udar foin-sa’e ida, nia sai parte husi revolusaun. Foinsa’e ohin loron tenke simu estafeta hodi hatutan revolusaun ne’ebé Francisco Kalçona hamutuk nia maluk sira sai  parte atu lori povu hetan ukun rasik an loloos.

Francisco Rodrigues Kalçona “Bere Mata Ruak”, Prezente! Eroi nunka mate!

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here