
Reportajen Zevonia Vieira
Governu Timor-Leste, kolabora hamutuk ho Organizasaun Nasoens Unidas ba Programa Alimentar Mundial (WFP) ho Organizasaun Alimentasaun no Agrikultura (FAO), hato’o Alerta urjente ba Seguransa Ai-han, hatudu risku ne’ebe a’as ho falta ai-han kauza husi El Niño la apár iha kontestu dependénsia agrikultura iha rai laran, ne’ebe depende deit ba udan ben.
Liuhusi komunikadu imprensa ne’ebe Neon Metin asesu husi Word Food Programme (WFP) relata katak, ho nível ai-han la seguru ne’ebe aumenta, Timor-Leste hatudu ona sinal klaru bailoron naruk nian iha munisípiu 12 husi munisípiu 14 bazeia ba Índise Bailoron Konjunta, produz husi Governu Timor-Leste no FAO. Nunee mos, nasaun ne’e agora daudaun hasoru hela posibilidade bailoron naruk ne’ebe a’as kauza husi El Niño ho predisaun udan been ki’ik to’o iha inísiu tinan 2024, ne’ebe sei afeta gravemente ba setor agríkola.
“Nível seguransa ai-han iha Timor-Leste agora daudaun afeta ona 22 por sentu populasaun, ne’ebe afeta ema 300,000. Ne’e hanesan konsekuésia inundasaun iha tinan barak, impaktu husi pandemia COVID-19 no folin fo’os ne’ebe a’as iha nivel nasional no internasional, signifika katak impaktu antesipada ba Niño bele hamo’ut populasaun kle’an liu ba risku hamlaha ne’ebe boot liutan. Ne’e duni tempu atu halo asaun no mitigasaun ba impaktu El Niño mak agora,’ Sra Alba Cecilia Garzon Olivares, Reprezentante no Diretora WFP hateten.
Antes ne’e bailoron naruk ne’ebe kauza husi El Niño hamosu ona impaktu ba uma kain 33 por sentu, ne’ebe kada ema na’in tolu husi na’in sanulu iha rai laran mak sofre ba falta ai-han entre tinan 2015-2016.
Alerta Outubru deskreve kona-ba asaun sira ne’ebe sei halo hodi prepara komunidade iha rai laran inklui mos análize data atuál no dadus ba munisípiu sira ne’ebe hetan risku, ho avaliasaun atuál Oecusse, Viqueque no Liquiça mak iha nivel risku ne’ebe a’as liu.
To’o ohin loron Autoridade Protesaun Sivil no FAO fahe ona mensajen alerta antesipada ba agrikultor sira, ne’ebe sei lidera treinamentu planeadu kona-ba oinsa atu jere agrikultura tempo bailoron no produz produtu agríkola ne’ebe diak liu iha munisípiu sira iha fulan tuir mai.
Alerta ne’e determina númeru medidas mitigasaun imediatu no médiu-prazu inklui nesesidade urjente ba prontidaun operasionál hodi sosa fos tuir eskala, aumenta rezerva fini nasional, atu asegura armazenamentu ne’ebe seguru ho aruma ai-han, no apoiu agrikultor sira liu husi melloramentu bee no agrikultura.








