Home Meio Ambiente APFTL Konversa: Analiza Finansiamentu Klimatika no Feto nia Esperiensia Hasoru Mudansa Klimatika 

APFTL Konversa: Analiza Finansiamentu Klimatika no Feto nia Esperiensia Hasoru Mudansa Klimatika 

2620
0
Prezidente Alumni Parlamentu Foinsa'e Timor-Leste (APFTL) Benvinda Gusmão Alves

Reportajen Umbelina dos Reis 

Alumni Parlamentu Foinsa’e Timor-Leste (APFTL), realiza  atividade konversa lokraik ho tema “feto hari’i reziliensia no finansiamentu klimátika”, objetivu hosi atividade ne’e oinsá analiza finansiamentu klimátika no feto nia esperiensia hasoru impaktu sira hosi mudansa klimátika. 

Prezidente Alumni Parlamentu Foinsa’e Timor-Leste (APFTL),  Benvinda Gusmão Alves hateten, objetivu hosi atividade ne’e APFTL hamutuk ho membru governu liuhosi Sekretariu Estadu Igualdade (SEI), Organizasaun naun governamental (NGO),  no joven foinsae sira oinsa halo advokasia no fahe esperensia konaba oinsá komunidade sira enfrenta mudansa klimatika konaba bee-mos no bailoron naruk fo servisu dupla ba feto maluk sira tanba problema mudansa klimátika ne’e enfrenta tinan naruk. 

Problema mudansa klimátika ne’e akontese kleur ona ita bele adapta maibe ita mos tenki halo mitigasaun ruma, tanba ne’e mak APFTL akumula joven foinsae no NGO membru governu tur hamutuk hodi  halo diskusaun ba asuntu refere, nune’e ba futuru bele iha solusaun ba situasaun mudansa klimátika.” Dehan Prezidente APFTL Benvinda Gusmão Alves, ba Jornalista sira, iha El Legendary  Lecidere, kuarta-feira, 22/10.

Nia informa, Timor-leste maioria feto nia papel hola parte hodi tau matan ba  familia uma laran nune’e bainhira mudansa klimátika akontese bee-maran, inundasaun akontese, rai-monu entaun feto maluk sira bainhira halo servisu uma laran bee laiha oinsá mak bele asegura uma, hare labarik no tein ne’e ita sente problema boot tanba kauza hosi mudansa klimátika. 

Iha fatin hanesan, reprezentante SEI, Herminio Xavier hatete, bainhira ko’alia konaba mudansa klimátika ne’e afeita ba ema hotu-hotu maibe SEI ko’alia prioridade ba vulnerabilidade feto, labarik feto no ema ho defisiénsia (EhD), no grupu vulneravel balun ne’ebe nafatin sai alvu direita ba mudansa klimátika. Nune’e bainhira hamosu politika ida hodi responde ba mudansa klimátika automatikamente ita tenki trasa ba deklarasaun Maubise ne’ebe agora tama ona ba faze da-tolu, tanba momentu ne’eba rekomenda ba Ministériu rua ne’ebe Toma responsabilidade ba mudansa klimátika.

“Primeiru mak diresaun jeral meiu ambiente no Ministériu agrikultura no peskas, nune’e oinsá mak fo biban ba feto maluk sira iha area rural hodi asesu ba enerjia  renovavel no fugaun Timor nune’e oinsa sira bele adapta mitigasaun tanba ne’e kategoria afeta ba feto nia saude tanba maioria feto mak sai vitima barak ba mudansa klimátika. Tanba tempu bai-loron naruk feto mak sempre sai vitima ba mudansa klimátika kuru bee dook hosi sira nia hela fatin.” Nia dehan. 

Nia dehan, orgullu ba APFTL tanba bele organiza atividade eventu konversa ba faktu mudansa klimátika ne’ebe realidade akontese ba inan feton sira hasoru iha area remotas, nune’e rekomenda liuhosi eventu ne’e hosi parte governu bele anota hodi hatan ba komunidade nia preokupasaun konaba problema mudansa klimátika iha area rural.  Sekretáriu Estadu Igualdade (SEI), sei esforsu masimu, oinsá deklarasaun politika iha Maubise ne’e rekomenda ba liña ministeriais relevante atu bele dezeña ba programa ba situasaun ba mudansa klimátika ne’e hanesan meiu ambiente no Ministériu agrikultura liu-liu oinsá sira hamosu programa ne’ebe hodi fasilita inan-feton sira oinsá iha kapasitasaun no koñesimentu klean konaba mudansa klimátika ne’e rasik tanba sira mak dala-barak enfrenta, nune’e governu tenki fasilita fo formasaun hodi nune’e bainhira too tempu bai-loron naruk sira iha ona koñesimentu hodi bele jere tempu ba mudansa klimátika.” Nia konklui. 

“Liuhosi deklarasaun politika Maubise por ezemplu ita dehan familia rihun rua tenki fo apoiu tuir formasaun hodi asesu ba kapasitasaun oinsá bele hasoru ba mudansa klimátika ne’ebe la serteza, karik inundasaun, udan tun, rai halai saida mak feto maluk sira  tenki halo hasoru situasaun, tanba dala-barak mane sira fo apoiu maibe apoiu hosi liur de’it maibe feto maluk sira mak hasoru liu situasaun inserteza.” Nia konklui. 

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here