Home Analisa Membru Polísia Labele Presaun Ba Jornalista Se La Iha Fundamentu Krime?

Membru Polísia Labele Presaun Ba Jornalista Se La Iha Fundamentu Krime?

340
0
Moises Vicente Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito no Ativista. [FotoL Dokumentu Privadu | 17.08.2020]

Hakerek nain Moisés Vicente

(Analiza Kazu Karta Notifikasaun Membru Polísia Ba Xefe Redasaun Mídia INDEPENDENTE)

Bazeia ba pergunta iha leten membru Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) labele halo presaun ba jornalista sira, se la iha fundamentu krime ruma iha tereñu. Liga ba kazu sira temi iha leten baze fundamental papel jornalista sira nia iha Timor-Leste no kna’ar sira hodi halao jornalista sira nia servisu loron-loron nia. Ita hare ba karta notifikasaun husi membru Polisia Nasional Servisu Investikasaun Kriminal (PNSIK) la bazeia evidensia ruma, katak oknum jornalista ne’ebé hakerek notisiais ne’e naran inventa ka naran arbiru deit. Maibé membru jornalista hakerek ne’e bazeia ba faktus. Iha ne’ebé saida mak akontese duni iha tereñu katak akontese duni no hare hetan duni faktus ka loos duni, saida mak ita nia lideransa husi Ministru ka lideransa partidu politiku ruma koalia sai ba media nasional no media Internasional. Durante ne’e oknum Polísia balu le’e ka lae lei sira ne’ebé em vigor ona iha ita nia nasaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste?.

Iha ne’ebé Lei Inan Konstituisaun Repúblika Demokratika Timor-Leste, iha artigu 41 (Liberdade imprensa no komunikasaun sosiál ninian) 1. Iha garantia ba liberdade imprensa nian no ba meius seluk tan kona-ba komunikasaun sosiál. 2. Halo parte liberdade imprensa nian, liberdade ko’alia nian no hamoris/hakiak jornalista sira, asesu ba fontes kona-ba informasaun, liberdade editoriál, protesaun ba independénsia no ba segredu profisionál no mós direitu atu halo jornál, publikasaun ninian no meius difuzaun selu-seluk tan. 3. Labele permite monopóliu kona-ba meiu komunikasaun sosiál sira. 4. Estadu hametin liberdade no independénsia ba órgaun públiku kona-ba komunikasaun sosiál, husi podér polítiku no podér ekonómiku. 5. Estadu hametin ezisténsia ba servisu públiku ida ba rádiu no televizaun, ne’ebé sente livre, haree mós ba objetivu seluk, hanesan protesaun no divulgasaun kona-ba kultura no tradisaun Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian, no fó garantia ba ema ida-idak atu hateten nia hanoin rasik. 6. Estasaun emisora ba radiufuzaun no rádiu televizaun nian bele hala’o de’it ho lisensa tuir lei haruka. Nomos iha lei Konsellu Imprensan nian.

Artigo 41. (Liberdade de imprensa e dos meios de comunicação social) 1. É garantida a liberdade de imprensa e dos demais meios de comunicação social. 2. A liberdade de imprensa compreende, nomeadamente, a liberdade de expressão e criação dos jornalistas, o acesso às fontes de informação, a liberdade editorial, a protecção da independência e do sigilo profissional e o direito de criar jornais, publicações e outros meios de difusão. 3. Não é permitido o monopólio dos meios de comunicação social. 4. O Estado assegura a liberdade e a independência dos órgãos públicos de comunicação social perante o poder político e o poder económico. 5. O Estado assegura a existência de um serviço público de rádio e de televisão que deve ser isento, tendo em vista, entre outros objectivos, a protecção e divulgação da cultura e das tradições da República Democrática de Timor-Leste e a garantia da expressão do pluralismo de opinião. 6. As estações emissoras de radiodifusão e de radiotelevisão só podem funcionar mediante licença, nos termos da lei.

Lei imprensa tinan 2013 konsidera katak, direitu ba informasaun, liberdade espresaun no imprensa sai fundamentál atu hodi hametin demokrasia, nune’e Estadu Timor-Leste prontu ona atu hametin iha setór komunikasaun sosiál. Iha kontestu ne’e, Lei ida ne’e, nu’udar dahuluk ba Timor-Leste, livre no independente, kona-ba defeza ba liberdade imprensa no regulasaun ba média, defende direitu sidadaun nian atu ezerse liberdade tomak hodi ko’alia no hanoin no atu garante ba profisionál informasaun nian sijilu profisionál no salvaguarda ninia independénsia.

Iha lei imprensa artigu 3 Direitu informasaun (1). Sidadaun hotu-hotu iha direitu atu fó informasaun, buka informasaun no hetan informasaun, ho objetivu ikus liu mak harii sosiedade ne’ebé livre, dezenvolvida, justa no demokrátika. (2). Direitu kona-bá informasaun sidadaun sira nian tenke asegura tuir realidade no izensaun, liuhusi haketak loloos entre faktu no opiniaun sira, hodi respeita opiniaun oin-oin. No mos iha artigu 4. Liberdade imprensa. Tuir artigu ida uluk, direitu jornalista sira nian atu informa bazeia ba liberdade imprensa no kriasaun, ne’ebé inklui direitu sira hanesan tuir mai ne’e: (a) Asesu ba fonte hotu-hotu informasaun nian, exetu iha exesaun ruma ne’ebe hatu’ur ona iha lei; (b) Protesaun ba independénsia no ba segredu profisionál; (c) Liberdade editoriál; (d) Direitu atu harii órgaun komunikasaun sosiál nian.

Husi parte seluk, Hakerek Nain konkorda ho Jurista, Dr. Sergio Quintas konsidera Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) liu husi Servisu Investigasaun Kriminal, sala utiliza Kodegu Prosesu Penal hodi kontra maluk jornalista sira. Iha loron Sesta-feira, 21 Outubru 2022, Komandu Jeral Polísia Nasional Timor-Leste, liu husi Servisu Investigasaun Kriminal, hato’o karta nofitifikasaun ba Midia Jornal INDEPENDENTE, atu justifika no publikasaun notisiais ho titulu “Ezijensia demite Gastão, Komisariu Mateus: PNTL simu karta husi Vise Ministru Justisa, MI no MOP, no mos notisia ho titulu, ‘Naimori hatudu forsa, deskonfia Vise MI haruka kart aba Komandu PNTL, demite Gastão. (Fontes Jornal Nacional Diário, 26 Outubru 2022).

Ikus liu, halo konkluzaun katak nasaun Repúblika Demokratika Timor-Leste antes hetan ninia independensia ita lori jornalista Internasional mai iha Timor-Leste barak. Hanesan jornalista nain 5 mate wainhira tiru husi militar Indonesia halo kobertura iha Balibo, jornalista Max Stahl halo kobertura akontesimentu massacre Santa Cruz, Dili, no jornalista internasional sira seluk tan. Ne’e mak ohin loron Timor-Leste hetan nia liberdade total husi kolonialista sira nia ukun, husi militar Indonesia ukun iha momentu ne’ebá. Rekomenda ba Komandu Jeral Polísia Nasional ne’ebé lidera husi Komisaun Polísia, Faustino da Costa ho Segundu Komandante Jeral PNTL, Komisariu Polísia, Mateus Fernandes kontinua fó briefing ba ninia elementu ka membru Polísia Nasional Timor-Leste sira hotu. Husu ba oknum Polísia Nasional Timor-Leste, labele kondena arbiru jornalista sira, se wainhira la iha faktus ruma forte. Papel media iha Timor-Leste importante, hodi divulga informasaun ba públiku em jeral Timor-Leste no ba mundu Internasional sira.  

*Hakerek Na’in: Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito no Instituto Superior Cristal-Departemento Sociologia no Ativista. Artigo ida ne’e la representa institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha telefone +67077291406 ou e-mail: moisesvicente59@yahoo.com

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here