Home Notisia Projetu HAKFOUN Fo Benefisiu Ba Grupu Produtivu Iha Ermera, Hodi Diversifika Ekonomia 

Projetu HAKFOUN Fo Benefisiu Ba Grupu Produtivu Iha Ermera, Hodi Diversifika Ekonomia 

351
0
Grupu Produtivu sira iha Fatu Keru hasoru malu ho DFAT no Oxfam iha TL. [Foto: Zevonia]

Reportajen estajiariu Quintiliana Guterres

Oxfam iha Timor-Leste hamutuk ho parseiru sira hanesan Mata Dalan Institute, Alumni Parlamentu Foinsa’e Timor-Leste, Assosiasaun Jornalista Timor-Leste, TILOFE, FJDE no Dior halo enkontru ho DFAT Australia, hodi fahe programa susesu ne’ebe implementa liuhusi projetu HAFKOUN.

Liuhusi sorumute ne’ebe halao iha Gleno, reprezentante husi grupu produtivu Zecky Martins hatente ba DFAT katak, projetu ne’ebe lidera husi Oxfam iha Timor-Leste, fo benefisu boot ba grupu jovem sira iha Gleno, tanba bele tulun jovem sira hodi promove liutan setor produtivu no tourismu, nune bele diversfika ekonomia iha Timor-Leste.

“Projetu Hakfoun fo espasu ba grupu produtivu sira, hodi promove sira nia produdu, no hasae kapasidade jovem barak, oinsa uza matenek lokal hodi haburas liutan setor produtivu. Grupu Jovem sira mos hetan espasu barak husi kobertura ne’ebe AJTL halo, nune’e lian jovem produtivu sira, ema bele asesu iha Plataforma media”, Dehan Zeky.

Jeronimo Barreto husi grupu DIOR hateten. Projetu Hakfoun fo vantajen ba suku ne’ebe halao atividade agrikola, tanba hasae konesementu liuhusi treinaemntu sria ne’ebe parseiru sira halo, no hetan kobertura diak husi jornalista sira. 

Maibe Jeronomi dehan obstaklu ne’ebe sira sei hasoru mak problema mudansa klimatika ne’ebe afeta tebes ba sira nia produsaun, no kondisaun Estrada aat, susar ba kompania boot sira hanesan supermerkado hodi mai sosa direitu produtu sira iha ne’e.

“Estrada aat mak afeta tebes ba toos nain sira atu asesu merkadu, no kompania boot sira la mai sosa direita iha ne’e. Mudansa klimatika mos afeta makaas”, dehan Jeronomi

Nia dehan tan “dalaruna ami nia trajeto ba produto atu koresponde ami nia nesesidades ,maibe susar atu asesu ba merkado. Tamba iha tempu udan ami labele lori produto local ba mercado”.

Administrador postu administrativu Gleno, Micaela hateten nudar autoridade local sente orgulho tamba komunidade refere bele kria projeto ida hodi halao atividade Agrikultura no halo produsaun  konaba  produto local. Maibe desafius neebe agora sira infrenta  mak la asesu  ba bee moos, no mos la asesu ba merkado liu-liu kondisaun Estrada ladiak tamba difikuldades tebes atu lori produto local ba merkado iha tempu udan.

Nia afirma sente triste ,banhira infrenta dezafius oioin iha suku refere, susar ba komunidades sira atu lori produto ba merkado hodi bele sustenta ba sira nia nesesidades loro-loron nian,

Projetu Hakfoun hetan fundus husi DFAT Australia, nudar projetu ne’ebe foka liu ba diversifikasaun ekonomia iha Timor-Leste, liu-liu haforsa setor produtivu sira, no promove jovem, grupu difisiensia, no feto sira iha setor agrikultura, hodi bele iha sustentabilidade ekonomia nebe inkluzivu

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here